Pecos Pueblo (Ciquique) ++
Pecos pueblo är en nu övergiven by som ligger 18 miles sydäst om Santa Fe, New Mexico. Pueblons invånare talade liksom Jemez på 1600-talet en dialekt, Towa, som räknas till Kiowa-Tanoan språkfamiljen. Byn övergavs 1838 och invånarna flyttade till Jemez Pueblo.
Etnografi i Nordamerika : indianerna
av Staffan Jansson
En sida med systematik, fulltext, länkar och lite kronologier. Klicka på boktitlar för fulltext.
Site Navigation[Skip]
- Home
- Bäver och hattarold
- Kronologi
- Texter
- ETNOGRAFISKT
- Vetenskapen Etnografi / Antropologi och historia i Nordamerika
- Allmänt och övergripande
- Specifika problem och teman
- Några begrepp och definitioner
- Ekonomi, försörjning
- Genealogi
- Industri och teknik
- Dräkt och utseende
- Bildsamlingar
- Indianska författare
- Indianska författare
- Indiansk musik och dans
- Konst och konsthantverk
- Språken i Nordamerika
- Idévärlden - Religion, filosofi, psykologi
- Diplomati och förhandling
- Social organisation och ”stammar"
- Klan, totem och moiety
- GEOGRAFISKT PERSPEKTIV
- HISTORISKT
- Notiser och anteckningar
- Biografi
- Förhistoria
- Kolonialhistoria 1. Allmänt
- Kronologier
- Tidiga upptäcktsfärder i Nordöst
- Akadien
- Fransmännen i Canada
- Pälshandeln - kronologi
- Kung Philips krig 1675-78
- New Englands historia
- Kung Williams krig 1688-99
- Maine och Akadien
- Drottning Annas krig 1702-13
- Guvernör Dummer's krig 1721-26
- Kung Georgs krig 1744-48
- Kriget mot fransmän och indianer 1754-1763 (1766)
- Amerikanska frihetskriget
- Engelsmännen går över Alleghany
- Ohiodalen och De stora sjöarna - Det franska upplandet ”Pays d’en Haut"
- Pontiac och Odawas i kriget efter hans namn
- Kronologi i Sydöst
- Kronologi för Platåområdet
- Teton Sioux kronologi
- Missionen och Religiösa grupper
- Tidiga upptäcktsresor
- KULTURHISTORIA
- Kommunikationer
- Avtryck i konst och litteratur
- Indianboken i Sverige - index
- Indianer i konsten
- Musik
- Kulturella manifestationer - böcker, film, konst
- Indianer i äldre litteraturhistoria - kronologiskt
- Indianboken som genre - det sublima
- Länkar
- James Fenimore Cooper
- Pocahontaslegenden
- Ambivalensen - en diskurs
- Fångenskapsromanen
- 1. Fångenskapsberättelser och gotisk romankonst i USA
- 2. James Fenimore Cooper - Romantik och gotik
- 3. Samtida med Cooper
- 4. Det sena 1800-talet
- 5. Resenärer
- 6. Dime novels och sånt
- 7. Jack London och Nordlandsromanen
- 8. 1930- 40 talet
- 9. 60-tal och motkultur
- 10. 1980-talet och sen då?
- Canada : inhemska berättare, tillfälliga resenärers böcker m m
- Skönlitteratur - romaner och noveller
- Dime novels m m
- Poesi
- Dramat - Operan
- Indianboken som genre - det sublima
- Indianer på film
- Spelfilm och indianer
- Indianer i äldre litteraturhistoria - kronologiskt
- Kulturhistorisk encyklopedi
- Teorier kring historiska skeenden
- BIBLIOGRAFI
- Serier och samlingar
- Bibliografi A - D
- Bibliografi E - H
- Bibliografi I - K
- Bibliografi L
- Bibliografi M-N
- Bibliografi O
- Bibliografi P - Q
- Bibliografi R - T
- Bibliografi V - W
- Bibliografi Z
- Svenska sidor, bloggar mm
- Fulltext Osorterad
- Smithsonian Institution Bureau of American Ethnology publications
- Bibliografi : ej åtgärdat
- Fotosamlingar
- Svenskar och indianer
- Museer
- Tidskrifter, tidningar webb
- KULTUROMRÅDEN I NORDAMERIKA :
- ARKTIS
- SUBARKTIS
- NORDÖSTRA SKOGSLANDET
- Hållpunkter : Allmänt om landförlust och kolonisation - det historiska förloppet i rubriker
- Irokesfolken
- Algonkinfolken
- Renape People 1
- Algonkinska språk
- Algonkiner i New England, Akadien och New Foundland
- Algonkiner längs Centrala Atlantkusten
- Algonkiner runt De Stora Sjöarna och Winnebago
- Ho Chunk - Winnebago (Siouantalande)
- SYDÖST
- PRÄRIEN
- Siouantalande folken allmänt och deras tidiga vandringar
- Nomadfolken
- Präriefolken - karta
- Assiniboine
- Stoney
- Sarcee (Sarsi)
- Blackfoot
- Gros Ventre (Atsina)
- Plains Cree
- Plains Ojibwa
- Plains Métis
- Arapaho
- Cheyenne
- Crow
- Siouxerna
- Wind River Shoshoner
- Comanche
- Kiowa
- Plains Apache (Kiowa Apache)
- Lipan Apache
- Tonkawa
- Bofasta grupper
- PLATÅOMRÅDET
- BASSÄNGOMRÅDET
- NORDVÄSTKUSTEN
- Språken på Nordvästkusten
- Nordvästkustens indianer - ett annorlunda indianfolk...
- Folken på norra Nordvästkusten
- Folken på Centrala Nordvästkusten
- Folken på Södra Nordvästkusten
- Folken längs Washingtons kust
- Folken längs Oregonkusten
- Athapasker i Washington och Oregon
- Inlandsfolken i söder - Kalapuyans och Takelma
- KALIFORNIEN
- ”Stammarna” Kaliforniens (sub)kulturområden
- Kulturområdet Kalifornien
- Diskurser och artiklar
- SYDVÄST
- Sydvästerns förhistoria
- Sydvästerns kronologi
- Athabaskfolken - ”Nomaderna"
- Rancherias
- Pueblos
Sidebar[Skip]
Utgångspunkter
Native Americans in the USA
United States. US State
Canada
Aborignial peoples in Canada
The National Map
US State
Native American Heritage
Swanton, John Reed
The Indian Tribes of North America. - Washington : BAE, 1952. - (Bulletin // Smithsonian Institution, BAE ; 145)
Hodge,F
Handbook of North American indians north of Mexico.
Vol 1. - Vol 2.
Hodge, F
Handbook of Indians of Canada. - 1913.
American Indian Treaties Portal
Canadian Encyclopedia
Dictionary of Canadian Biography
Encyclopedia of Alabama
Encyclopedia of Arkansas history and culture
Encyclopedia of Saskatchewan
Maine History Online
The New Georgia Encyclopedia
Encyclopedia of Louisiana
Encyclopedia of Oklahoma history and culture
NCPedia (North Carolina Encyclopedia)
The Oregon encyclopedia
South Carolina Encyclopedia
Tennessee encyclopedia of history and culture
Handbook of Texas
Smithsonian Institution
Med Collections Search center
(t ex Gertrude Kasebier)
Legends of America
American heritage.com
McKenny, Thomas
History of the Indian Tribes of North America : with biographical sketches and anecdotes of the Principal Chiefs….1872.
Vol 1. Vol 2.
Wood, Norman B
Lives of famous indians chiefs : from Cofachiqui, the indian princess and Powhatan; down to and including Chief Joseph and Geronimo…/ copiously and splendidly illustrated…, 1906.
Wikisource de Indianer
Wikipedia de
Språkfamiljer i Nordamerika
Classification schemes for indigneous languages of the Americas.
Sapirs klassificering
-----
Papers of the War Departement
BAE List of publications
Samuel G Drake Archive.org +++
Archive.org
Indianska grupper
Sydväst
American Southwest Virtual Museum - Museum of Northern Arizona
American Indian Archaeological Sites
Albuquerque : Indian Pueblos & Reservations Karta
Southwest Crossroads : Culture & Histories
Apachespråk och grupper
SOUTHWEST APACHE
Western Apache
Chiricahua
Mescalero
Jicarilla
PLAINS APACHE
Lipan (Se prärien)
Kiowa Apache (Se prärien)
NAVAJO
Navajo
PUEBLOINDIANER Nutid
(språk inom parentes)
Acoma (Keres)
Cochiti (Keres)
Isleta (Tiwa : Kiowa-Tanoan)
Jemez (Towa)
Pecos Pueblo 1540-1838
Laguna (Keres)
Nambe (Tewa : Kiowa-Tanoan)
Ohkay Owingeh (San Juan) (Tewa)
Picuris (Tiwa : Kiowa-Tanoan)
Pojoaque (Tewa)
Sandia (Tiwa : Kiowa-Tanoan)
San Felipe (Keres)
San Ildefonso (Tewa)
Santa Ana (Keres)
Santa Clara (Tewa)
Santo Domingo (Kewa) (Keres)
Taos (Tiwa : Kiowa-Tanoan)
Tesuque (Tewa : Kiowa-Tanoan)
Tigua (org. Tiwa : Kiowa-Tanoan)
Zia (Keres)
Zuni
Hopi (Uto Aztecan)
Hano (Tewa) Hopi-Tewa
Pueblos in New Mexico (Albuquerque)
Språk
Uto Aztecan: Hopi
Keresan Keres
Kiowa-Tanoan :Tewa, Tiwa och Towa (Jemez Pueblo) är de tre grenarna av Tanoan av Kiowa-Tanoan språkfamiljen.
(Se även hypotesen Aztec-Tanoan)
Zuni (Språkligt isolat, ev penutian)
Rancheria : Uto Aztecan
Pima (Akimel O’Odham)
Papago (Tohono O’Odham)
Seri (Sonora, Mexico)
Yaqui (Mexico, USA)
Mayo (Mexico)
Tarahumara (Raramuri) (NV Mexico)
Tepehuan (Mexico)
Rancheria : Yuman
Yuman people
Havasupai (I Grand Canyon)
Walapai (Hualapai)
Yavapai
Mohave
Maricopa
Quechan (Yuma)
Cocopa
Forna kulturer
Cochise
Hohokam
Mogollon (Mimbres)
Mimbres river
Casas Grandes
Ancestral Puebloan dwellings
Chaco Culture
Casa Grande Ruins
Casas Grandes traditon
Casas Grandes (Paquime)
Mesa Verde National Park Film
Montezuma Ruins
BASKETMAKER
Tidig Basketmaker 7000 f kr-1500 e kr.
Tidig Basketmaker II 1500 f kr-50 e kr.
Sen Basketmaker II 50 e kr-500 e kr.
Basketmaker III 500-750.
Pueblo I 750-900.
Pueblo II 900-1150
Pueblo IV 1350-1600
Pueblo V 1600-nutid
Några begrepp och definitioner
new © Staffan Jansson 2017