google-site-verification=xIcd-JNpwhS1jhq_3VW-d_DmkWzCngQyOEy0u0dD-TU

Cochiti 

American Southwest Virtual Museum - Museum of Northern Arizona
 American Indian Archaeological Sites

Albuquerque : Indian Pueblos & Reservations   Karta

Southwest Crossroads : Culture & Histories

Apachespråk och grupper

SOUTHWEST APACHE
Western Apache
Chiricahua
Mescalero
Jicarilla

PLAINS APACHE
Lipan (Se prärien)
Kiowa Apache (Se prärien)

NAVAJO
Navajo


PUEBLOINDIANER Nutid
(språk inom parentes)

Acoma (Keres)
Cochiti (Keres)
Isleta (Tiwa : Kiowa-Tanoan)
Jemez (Towa)
      Pecos Pueblo 1540-1838
Laguna (Keres)
Nambe 
 (Tewa : Kiowa-Tanoan)
Ohkay Owingeh (San Juan) (Tewa)
Picuris (Tiwa : Kiowa-Tanoan)
Pojoaque (Tewa)
Sandia (Tiwa : Kiowa-Tanoan)
San Felipe (Keres)
San Ildefonso (Tewa)
Santa Ana (Keres)
Santa Clara (Tewa)
Santo Domingo (Kewa) (Keres)
Taos (Tiwa : Kiowa-Tanoan)
Tesuque (Tewa : Kiowa-Tanoan)
Tigua (org. Tiwa : Kiowa-Tanoan)
Zia (Keres)
Zuni

Hopi (Uto Aztecan)
Hano (Tewa) Hopi-Tewa

Pueblos in New Mexico   (Albuquerque)

Språk
Uto Aztecan: Hopi
Keresan Keres
Kiowa-Tanoan :Tewa, Tiwa och Towa (Jemez Pueblo) är de tre grenarna av Tanoan av Kiowa-Tanoan språkfamiljen.
(Se även hypotesen Aztec-Tanoan)
Zuni (Språkligt isolat, ev penutian)

Rancheria : Uto Aztecan

Pima (Akimel O’Odham)
Papago (Tohono O’Odham)
Seri (Sonora, Mexico)
Yaqui (Mexico, USA)
Mayo (Mexico)
Tarahumara (Raramuri) (NV Mexico)
Tepehuan (Mexico)

Rancheria : Yuman

Yuman people 
Havasupai (I Grand Canyon)
Walapai (Hualapai)
Yavapai
Mohave
Maricopa
Quechan (Yuma)
Cocopa

Forna kulturer
Cochise
Hohokam
Mogollon (Mimbres) 
Mimbres river
Casas Grandes 

Ancestral Puebloan dwellings
Chaco Culture
Casa Grande Ruins
Casas Grandes traditon 
Casas Grandes (Paquime)
Mesa Verde National Park  Film
Montezuma Ruins

BASKETMAKER
Tidig Basketmaker 7000 f kr-1500 e kr.
Tidig Basketmaker II 1500 f kr-50 e kr.
Sen Basketmaker II 50 e kr-500 e kr.
Basketmaker III 500-750.
Pueblo I 750-900.
Pueblo II 900-1150
Pueblo IV 1350-1600
Pueblo V 1600-nutid




Indianskt namn: Ktyete eller Ko-chits: Stenkivan
Språk: Keres
Festdag 14 juli
Boplats: 5 mil norr om Albuequerque vid Cochitisjön.
Befolkning: Ca 1000.


Cochiti

Eickemeyer, Carl
Among the Pueblo Indians / Carl Eickemeyer, Lilian Westcott Eickemeyer ; Illustrated with photographs taken by the authors. - New York : Merriam, 1895. - 207 s. : ill.
  San Ildefonso, Cochiti, Santo Domingo, Taos.

Cochito anser sig själva komma från ett mytiskt ”White house” i Chaco Canyon. Kanhända överensstämmer det med arkeologiska data som daterar Cochitopueblos till kring 1225, vilket betyer att de är bland de allra äldsta pueblos.

Till det yttre är Cochito de som mest influerats av spansk stil i det yttre. Missionskyrkan tar plats i byn. 

I dag arbetar många såsom förr i jordbruket som kräver konstbevattning, andra arbsetar utanför reservatet i Los Alamos och Santa Fe. Några håller fast vid inkoste från krukmeri och pärlflätade. 

Männen i Cochito är berömda för sina stora trummor av urholkade cottomwoodträd täckta med djurskinn. 

Religon
Någon form av teokrati är Cochiti, man skiljer inte på stat och kyrka

Nutiden
Under 1970-talet byggdes Cochitodemmen ovanför byn. Det följde med isg shoppingcenters och kampingplatser och andra moderniteteter. Med en sådan närvaro blev rinnande vatten och elektricitet någo som man anammande i byn.

© Staffan Jansson 2017