google-site-verification=xIcd-JNpwhS1jhq_3VW-d_DmkWzCngQyOEy0u0dD-TU

Acoma 

American Southwest Virtual Museum - Museum of Northern Arizona
 American Indian Archaeological Sites

Albuquerque : Indian Pueblos & Reservations   Karta

Southwest Crossroads : Culture & Histories

Apachespråk och grupper

SOUTHWEST APACHE
Western Apache
Chiricahua
Mescalero
Jicarilla

PLAINS APACHE
Lipan (Se prärien)
Kiowa Apache (Se prärien)

NAVAJO
Navajo


PUEBLOINDIANER Nutid
(språk inom parentes)

Acoma (Keres)
Cochiti (Keres)
Isleta (Tiwa : Kiowa-Tanoan)
Jemez (Towa)
      Pecos Pueblo 1540-1838
Laguna (Keres)
Nambe 
 (Tewa : Kiowa-Tanoan)
Ohkay Owingeh (San Juan) (Tewa)
Picuris (Tiwa : Kiowa-Tanoan)
Pojoaque (Tewa)
Sandia (Tiwa : Kiowa-Tanoan)
San Felipe (Keres)
San Ildefonso (Tewa)
Santa Ana (Keres)
Santa Clara (Tewa)
Santo Domingo (Kewa) (Keres)
Taos (Tiwa : Kiowa-Tanoan)
Tesuque (Tewa : Kiowa-Tanoan)
Tigua (org. Tiwa : Kiowa-Tanoan)
Zia (Keres)
Zuni

Hopi (Uto Aztecan)
Hano (Tewa) Hopi-Tewa

Pueblos in New Mexico   (Albuquerque)

Språk
Uto Aztecan: Hopi
Keresan Keres
Kiowa-Tanoan :Tewa, Tiwa och Towa (Jemez Pueblo) är de tre grenarna av Tanoan av Kiowa-Tanoan språkfamiljen.
(Se även hypotesen Aztec-Tanoan)
Zuni (Språkligt isolat, ev penutian)

Rancheria : Uto Aztecan

Pima (Akimel O’Odham)
Papago (Tohono O’Odham)
Seri (Sonora, Mexico)
Yaqui (Mexico, USA)
Mayo (Mexico)
Tarahumara (Raramuri) (NV Mexico)
Tepehuan (Mexico)

Rancheria : Yuman

Yuman people 
Havasupai (I Grand Canyon)
Walapai (Hualapai)
Yavapai
Mohave
Maricopa
Quechan (Yuma)
Cocopa

Forna kulturer
Cochise
Hohokam
Mogollon (Mimbres) 
Mimbres river
Casas Grandes 

Ancestral Puebloan dwellings
Chaco Culture
Casa Grande Ruins
Casas Grandes traditon 
Casas Grandes (Paquime)
Mesa Verde National Park  Film
Montezuma Ruins

BASKETMAKER
Tidig Basketmaker 7000 f kr-1500 e kr.
Tidig Basketmaker II 1500 f kr-50 e kr.
Sen Basketmaker II 50 e kr-500 e kr.
Basketmaker III 500-750.
Pueblo I 750-900.
Pueblo II 900-1150
Pueblo IV 1350-1600
Pueblo V 1600-nutid




     


Indiansk namn Ako-meó. Vita klippans folk. 
Språk Keres. 
Festdag 2 september.
Bosättningar på en mesa 65 miles väster om Albuequerue.
Antal ca 3.600 personer.

Acomas pueblo ”Himmelstaden” (Sky city) är mer än 1000 år gammal.
Redan 1599 råkade de i en blodig konflikt med spanjoren Juan de Zaldivar som slutade med pueblos underkastelse under spanskt välde. 800 Acomamän dödades. Zaldivars metoder mot indianerna var horribla och omänskliga och han forsatte  till andra pueblos med bestraffningar. Två besökande hopis fick sina högerhänder avhuggna, kvinnor mellan 12 och 25 år skickades till slavarbete i spanjorernas huvudstad San Juan. Alla män över 14 år stympades. På torgen i fler pueblos fick män över 12 år en fot avhuggna. 
  Inga spanska präster kom till byn förrän 1629 när en San Estevanmission anlades. Prästen i missionen dödades under pueblorevolten, som Acoma inte deltog i på annat sätt än så. 
  Elände följde ändå: Sjukdomar och torka kom att decimera Acoma så att år 1900 levde bara ca 500 i den en gång så rikt befolkade Himmelsstaden. 
  Kanske låg byn på mesans topp lite väl långt från vatten och födoanskaffande i alla fall. I vilket fall klarar man inte att i nutiden klättra upp och ner på den över 100 meter höga klippan för att komma till och från arbete.

Nutiden med turism och Kasino
 I dag bor de flesta Acomas i staden nedanför mesan och inkomster får man bl a från turism, boskapsindustri och förstås Kasinoverksamhet. Enast ett litet antal familjer bor kvar i själva Himmelsstaden, även om samtliga Acomas har en stark känsla för byn som man hjälps åt att underhålla.

Keramik (Acoma Pottery Tradition) (Acoma Pottery
  Acoma är känd för sin tunnväggade keramik gjord av en speciell hård grå lera. Leran är sägs det så hård att arbeta med att många konsthantverkare köper färdiga krukar från annat håll och dekorerar dem på Acomasätt.  Man känner igen motiven som kors, blommönster och djurmotiv, influerade av Mimbrestraditionen. 

Bland de typiska djurmotiven finns papegojan. Papegojor importerades av Acomas föräder i Chaco Canyon från Mexico. Särkild fjädrarna ansägs värdefulla. 
   Lucy Lewis är en av Acomas mest kända krukmakare. 

       


Beauty From The Earth : Mary Lewis Garcia, Pueblo potter. -  [Film]. - 8 min. - Color, sound. - University of Pennsylvania Museum of Archaeology and Anthropology (Penn Museum)
  Topics: Acoma, Pueblo pottery, Garcia, Mary Lewis, Ceramics

Social organisation : Klaner
 
Acomas är indelade i klaner efter modersrättllig linje. En traditionell Acoma gifter sig inte utanför klanen. Den politiske ledaren kallas Cacique som då oftast är både andlig och politisk ledare. Guvernörer väljs ur Antilopklanen .

Reiigion
Många Acoma känner sig både som kristna och traditionellt religiösa vilket t ex visar sig på St Estefan festdagen den 2 september. En bild av St Stephen bärs från missionshuset för att placeras på byns torg där danser uppförs. Förs är det  Green Corn Dance och ofta följs den av Hort eller Örndansen. På kvällen flyttas bilden av St Stephan tillbaks tll sin plats i kyrkan.

I dag
Nuförtidej finns Casino, hotell och konferensanläggningar, men såklart också ett pueblos kulturcenter och museum som visar Acomas historia, hur man levde och lever, konsthantverk etc. 

© Staffan Jansson 2017