
Nana
Chiricahua - wiki
Det har varit en allmän oreda kring de historiska apachefolkens ”stammar”. I tidig historisk tid (ty snart omvandlades grupperna och tillhörigheten till olika reservat kom att vara mer bestämmande för vad man kallades) kan man urskilja följande:
Man delar numera in Chiricahuas i:
1. Chihene - Östliga Chiricahua (Red paint people) Väster om Rio Grande i New Mexico.
(Chihene har i den historiska litteraturen omväxlande (eller delar av dem)
kallats Mimbrenos, Coppermine Apaches, Warm Springs Apaches (Ojo
Calientes) och Mogollon Apaches. De flesta sådana bandnamn är ju bara en beteckning för var bandet höll till geografiskt för tillfället).
Några autonymer verkar inte varit kända. (Autonym = Namn på sin egen grupp).
Som vanligt bland indianer kallade man sig helt enkelt för ”människor”, se nedan.
2. Cokanen (ofta Chokonnen) - Centrala Chiricahua. Väster och söder om Chihene. En del
av gruppen höll till i Mexiko. Det var en av Cokanens grupper som först kom
att kallas Chiricahuas. Detta band eller en del dem har också kallats Cochises
apacher ärför att den berömde hövdingen var en av deras medlemmar.
3. Nedna (oftha Nednhi, ibland deidai) - Bandet som mestadels höll till i Mexiko har också kallats Pinery Apacher (Pinalapacher, Pinalenos) eller Bronco Apaches, äv Mogollon (Efter Mogollon Mountains?).
Se mer i wikiartikeln ovan samt den här: Apache.
Forskningen är på inget sätt enig om apachernas band eller kända apachers tillhörighet till dessa. Sålunda tycks Geronimos ofta påstådda Bedonkohoeband vara en grupp Nedna (Nednhi) delvis allierad med Mescaleros. Man kan emellertid misstänka att Nedna, Nednhi Nnday / Indee / Ndé / Nndé-í / Nndé-ne / Nndé-õne egentligen betyder ”människa” och kan användas av vilken apache som helst och knappast preciserar någon grupp gentemot någon annan. Geronimo skulle talat Mescalero-Chiricahua. Det som kallats Bedonkohoe torde vara en grupp med medlemmar från de tre (fyra med Mescaleros) huvudgrupperna av vad som kom att kallas Chiricahuas som skapats i historisk tid.
En annan mer trovärdig indelning och kanske mer ursprunglig innan man flyttat västerut:
1. Chiricahua proper (egentliga Chiricahua) i Chiricahua Mountain. Arizona)
2. Mimbreno, efter Minbresområdet i sydvästra New Mexiko.
3. Mogollonbandet i Mogollon mountains i New Mexiko.
4. Warm springsbandet vid Ojo Calientes och Gila rivers huvudflöde i New Mexiko.
Cokanen chiricahua leddes i historisk (Apachekrigen) tid av Cochise (ledarna före honom är bara kända som spanska namn), och efter hans död hans söner Tahzay och, senare Naiche, under övervakande ögon av Cochises krigsledare och svåger Nahilzay, och hövdingar som Chihuahua, Ulzana, Skinya och Pionsenay.
Chihene (ofta Mimbrenos) leddes under samma perod, av ”hövdingar" som Juan José Compa, Fuerte också känd som Soldado Fiero, Mangas Coloradas, Cuchillo Negro, Delgadito, Ponce, Nana, Victorio, Loco, Mangus och Lozen.
Nedna (Nednhi, ibland Mogollon) leddes av Mahko och efter honom Mano Mocha, Coleto Amarillo, Luis, Laceres, Felipe, Natiza och slutligen Juh and Goyaałé = Geronimo. (Mogollon Bedonkohe).
Efter Victorios död leddes de Centrala apacherna (nu alltså en grupp av diverse ”stam”-tillhörigheter) av Nana, Geronimo, Mangus (yngste son till Mangas Coloradas) och Cochises yngste son Naiche. Inflytelserik var också en kvinna, Lozen.

Naiche med hustru
Bourke, John Gregory 1846-1896
The medicine-men of the Apache. - 159 s : ill. Bibliography: p. 596-603
= Sid 443-603 i: 9th Annual Report of the Bureau of American Ethnology to the Secretary of the Smithsonian Institution 1887-88. - Washington : Smithsonian Institution, 1892. - 617 p. : ill. Accompanying papers. (Point Barrow expeditionen (Inuiter) ; Bourke: The medicine- men of the Apache.
Bourke, John G.
Notes upon the Gentile Organization of the Apaches of Arizona. - 16 p.
= p 111-126 in: JOURNAL OF AMERICANA FOLKLORE // 1890:3

Victorio
Notis om en grupp chiricahuas som skall ha levt kvar i Mexiko långt in på 1900-talet s. 273-74.
Hartman, C. V.
Indianer i Nordvestra Mexico. - 19 s.= Sid. 272-290: i Ymer // 1895. Mest Tarahumara-indianer.
