CHIPEWYAN eller Denésoliné (SvWik)
Storviltjägare i Kanada. Små autonoma band mellan Stora Slavsjön och Hudson Bay. Språk: Dené = Athabaskiska.
Vad som konstituerar Chipewyanerna är i mångt och mycket ett totalt beroende av vildrenen. I motsats till många andra folk, men i likhet med t ex Naskapi, tycks cariboujakten vara av en sådan betydelse att den format folken både mentalt och ekonomiskt/överlevnadsmässigt. Allt kretsade kring vildrenen. Detta gjorde att chipewyan i motsats till många andra indianska grupper aldrig bytte sin storviltsekonomi mot den annars så vanliga inkomstkällan i nordlandet, pälsjakten. Det betyder också att de haft väldigt svårt att ställa om sin livsstil till en sådan som storsamhället velat trycka på dem. Med katastrofala följder.
VILDRENJÄGARE
Det tycks ha existerat tre stora hjordar vildren i norra Canada som spelat en avgörande roll för chipewyanernas utbredning och hemhörighet. En av de tre ursprungliga huvudgrupperna har också kallats just ”Vildrenätarna”. En mycket bra bok om en självupplevd vistelse bland dem finns av norrmannen Helge Ingstad som i början av 1900-talet levde bland dem.
Ingstad, Helge 1899-2001. Sv
Pälsjägarliv bland norra Kanadas indianer / Bemynd. övers. från norskan av Henning Söderhjelm. - Stockholm ; Helsingfors : Schildt, 1932. - 271 s. : ill.
Orig:s titel: Pelsjegerliv blanda Nord-Kanadas indianers. 1931.
Ny uppl. - Stockholm : Skoglund, 1943.
Ny uppl. - Stockholm : Folket i Bild, 1952. - 288 s. : ill. - (FIB:s resor och
äventyr)
Pälsjägarliv här på engelska i fulltext:
Ingstad, Helge
Land Of Feast And Famine / by Helge Ingstad. - London : Victor Gollancz, 1933. - 351 p ?Page 311-329 och 350? is missing.
SKJUTNINGARNA I LA LOCHE, SASKATCHEWAN JANUARI 2016
Det verkar vara ett mönster, något som vi känner igen från den ena indianska gruppen efter den andra, men allra mest bland de forna storviltjägarna. Att hopplösheten och livet utan en framtid tar sig drastiska uttryck.
Prärieindianerna förstås, Montagnais-Naskapi (Innu) i all synnerhet, och nu uppmärksammas skjutningarna bland chipewyan i La Loche.
Självmordsfrekvensen tillhör här den högsta i världen, kriminaliteten likaså, precis som drogmissbruk och liknande. Kanske inte så konstigt om du blivit hjärntvättad i internatskolor, kyrkor och av i stort hela det ”vita” storsamhället.
Det du vill och eventuellt kan artikulera, förklaras som värdigt vildar från en svunnen tid. Det du vill passar inte kyrkan, skolan eller någon annan med makt. Kanadensiska regeringens assimilationspolitik har tagit ifrån indianerna deras unikhet och deras rätt till landet. T ex rätten att jaga caribou på tundran. De tubbas genom hot och löften att överge sin otidsenliga nomadiserande livsstil, en livsstil som gjorde dem stolta, självförsörjande och i deras egna ögon välmående. Istället har man tvingas bosätta sig i bostäder tillhandahållna av myndigheter och i utbyte mot jakten har man fått arbetslöshet, apati och missbruk. Internatskolor har hjälpt till att hjärntvätta. När man återvänder till sin by efter några år på internat talar man inte längre samma språk som föräldrar, släkt och vänner. Problemet är för välkänt bland forskare och myndigheter, för att som nu försöka lösas med en smula mer anslag till socialvård. Det har sällan varit brist på pengar och pengarna har sällan hjälpt. Tyvärr tillhör kyrkan, skolan och myndighetsutövarna till dem som inte på något sätt går fria från anklagelser för förödmjukningar, misshandel mentalt och fysiskt och i grunden ansvariga för den hopplösa situation som indianerna står inför än i dag år 2016.