Dakota (Santee) sioux

FRANK BY MAYERS SKETCHBOOKS - unika illustrationer av dakotaindianer kring 1851

1805
Utan att ha någon som helst laglig rätt att sluta fördrag med indianerna så skriver Zebulon Pike på en fördragsavtal med två indianska ledare. Dakotas avstår nio kvadratmil land, där Fort Snelling anläggs. (Sedermera blev fortet till St. Paul och Minneapolis)

1837
Mdewakanton Dakota undertecknar ett fördrag med Förenta Staternas regering där de avstår från alla anspråk på landet öster om Mississippifloden.

1851 23 juli
Fördraget vid Traverse des Sioux undertecknas. Förhandlingarna här skedde med de övre dakotabanden av Sissetons och Wahpetons. (Ett gränsbröllop skedde bland indianerna som under stort festande på USAs regerings bekostnad, hade väntat in de ännu buffeljagande Sisseton och Wahpetonsiouxerna. Det var halvbloden David Faribault som gifte sig med den unga och mycket vackra Nancy McClure. (Se genealogin).

1851 29 juli
Ett rådslag hålls i Mendota, Minnesota, mellan en amerikansk fördragskommission och ”de lägre” Mdewakanton och Wahpekute Dakotas.
1851 5 augusti
Fördrag sluts i Mendota. Det undertecknas på Pilit Knob med utsikt över Minnesota- och Mississippifloderna. Dakotaledarna vägar emellertid att underteckna ”handelsmännens” paper. (Trader’s papers) Dakotas var aldrig eniga i frågan om att sälja det mesta av deras land i utbyte mot ett reservat och årliga utbetalningar. Wahpekutes var emellertid för uppgörelsen, då de inte såg någon annan utväg när det gällde att överleva över huvudtaget. Efter flera veckors förhandlingar skrev alla dakotabanden på fördraget, vilket innebar att man gav upp allt sitt land i Minnesota, Iowa och nuvarande South Dakota öster om Big Sioux River och längs en linje som sträckte sig från Lake Kampeska till Lake Traverse och Sioux Woods River. Området motsvarar ungefär 24 miljoner acres land och för detta skulle dakotas erhålla 275 000 dollar direkt och ytterligare 1.4 miljoner dollar i årliga utbetalningar under de kommande femtio åren. Dakotas var aldrig eniga i frågan om att sälja det mesta av deras land i utbyte mot ett reservat och årliga utbetalningar. Oenigheten hade varit stor innan alla skrev på. Wahpekutes var emellertid för uppgörelsen, då inte såg någon annan utväg när det gällde att överleva över huvudtaget.
De skulle också få ett reservat som sträckte sig 150 miles och 10 miles brett längs Minnesotafloden.
Nu var det emellertid så att Dakotas stod djupt i skuld till handelsmännen i trakten och andra pengar skulle gå till halvbloden, så i slutänden blev resultatet att dakotas sålde sitt land för futtiga 7 cent acern. Även här hade indianledarna opponerat sig men gav till slut med sig på att betala handelsmännen i november 1851. 23 juni 1852 ratifierade USAs regering fördraget, som förstås blev en katastrof för indianerna. Det gällde sålunde såväl fördraget i Traverse des Sioux och Mendota.
4 september 1852 undertecknade 45 indianledare det slutgiltiga fördraget.

1862 i augusti Står inte indianerna ut längre och gör ett desperat men omöjligt försök att slänga ut samtliga vita ur Minnesota med katastrofala följder. Nämligen total etnisk rensning av Dakota från Minnesota.

Dakota Sökn Archive
Dakota conflict wikipedia Litt Archiv org

Riggs, Stephen Return
Dakota grammar, texts and ethnography / by Stephen Return Riggs ; Edited by James Owen Dorsey. - Washington : Government printing press, 1893. - 239 p. - (Contributions to North American Ethnology ; 9)
Index

Riggs, Stephen Return
Dakota-English dictionary / by Stephen Return Riggs ; Edited by James Owen Dorsey. - Washington : Government printing press, 1890. - 665 p. - (Contributions to North American Ethnology ; 7)

Robinson, Doane

A History of the Dakota Or Sioux Indians : From Their Earliest Traditions and First Contact with white men to the final settlement of the last of them upon reservation and the consequent abandoment of the old tribal life. - Published by the state, 1904. - 523 p.
Med en hel del text om the Society och South Dakota som förtext.

Eastman, Mary Henderson 1818-1887
Dahcotah; Life and legends of the Sioux around Fort Snelling / by Mary H Eastman ; illustrated from drawings of captain Seth Eastman. New York : Wiley, 1849. - 310 p. : ill. +

Charles Alexander Eastman

Eastman, Charles Alexander 1858-1939
From the deep woods to civilization; chapters in the autobiography of an Indian. - Boston : Little Brown, 1916. - 266 s.

Riggs, Stephen Return 1812-1813
Mary and I : forty years with the Sioux / by Stephen R. Riggs ; with an introduciton by S.C. Bartlett. - Chicago : W.G. Holmes, 1880. - 428 s.
Connolly, Alonzo P.

Pond, Samuel William, 1808-1891
Indian warfare in Minnesota. - Minnesota Historical Society, 1880. - 10 p.
Sid. [129] - 138. - Daterad 1870.

A thrilling narrative of the Minnesota massacre and the Sioux war of 1862-63 :graphic accounts of the siege of Fort Ridgely, battles of Birch Coolie, Wood Lake, Big Mound, Stony Lake, Dead Buffalo Lake and Missouri River. - Chicago : A.P. Connolly, 1896. - 288 p.

Lass, William E
The Removal From Minnesota of the Sioux and Winnebago Indians. - 1962.

Daniels, Asa Wilder 1829-1920
Reminiscences of the Little Crow uprising. - Minnesota Historical Society, 1915. - 28 p.

Dakota Conflict of 1862 Manuscripts Collections (Volume Microfilm Reel 1, 2, 3, 4
This compilation comprises a variety of small collections of letters, reminiscences, reports, diaries, and related materials dealing with Minnesota’s Dakota Conflict and related activities of 1862-1865. A collection summary, a reel contents list, and a description of each individual collection are available on the Internet: http://www.mnhs.org/library/findaids/m0582.pdf.

Minnesota in the civil and Indian wars 1861-1865 - Vol 1.
2. ed. -- prepared and published under the supervision of the Board of commissioners
appointed by the act of the Legislature of Minnesota of April 16, 1889. - 1891.
Vol 2.

Indianupproret i Minnesota 150 år

Den glömda historien - Drama i USAs svenskbygder

För 150 år sedan, den 17 augusti 1862 hade de östliga siouxerna (Dakota) fått nog av de vitas oförrätter och tog till vapen. Men de gick en katastrof till mötes. I december hängdes 38 indianledare och resten fördrevs från Minnesota. Skottpengar på 25$ utlovades för varje dödad indians skalp.

Ett och annat om dessa indianer äger vi i Sverige som forskningen inte utnyttjat till fullo. Dels då Fredrika Bremers iakttagelser 12 år före konflikten, dels Albin Widéns efterlämnade papper som finns på Emigrantinstitutet i Växjö om svenskamerikanarnas minnen av händelsen.

- Länkar till diverse fulltextböcker i ämnet.

Bilderna nedan: Dakotaindianer porträtterade av Fredrika Bremer 1850 nära
Ft Snelling. Kvinnan är Fjädermolnskvinnan, hennes man vid namn
White Dog ses t h och tv är Grey Iron, far till Big Eagle och Medicine Bottle två av krigsledarna 1862. Se nedan.

När Fredrika Bremer besökte Dakota- (sioux) indianerna i Minnesota 1850 fann hon hos dem en viss orientalisk prakt och ett enkelt välstånd. Hon fick revidera sin bild av såväl indianerna generellt som kvinnans roll hos dessa indianer. (Läs här!)
12 år senare var den indianska kulturen helt i sönderfall och detta följdes av ett totalt fördrivande av Dakota och Winnebago från Minnesota. I desperation hade svältande indianer rest sig i ett blodigt uppror som slutade i total tragedi, inklusive den största massavrättningen som ägt rum i USA. Händelsen är så infekterad av man helst av allt förtränger den i USA. Hela skeendet utspelades i svenskbygderna för bara 150 år sedan.

Upproret inleddes 17 augusti 1862 och kan sägas ta sitt slut definitivt 26 december då 38 indianer avrättades genom hängning. Den största massavrättningen i USA:s historia.
Resultatet blev också tre år senare total etnisk rensning av ursprungsbefolkningen Siouxindianer (Dakota) från delstaten Minnesota. Ett pris på 25$ per indianskalp utlovades hädanefter.

Detta var början till slutet för den fria nordamerikanske indianen och det skedde vid tiden för det amerikanska inbördeskriget (1861-65). Det snabbt eskalerade förtrycket och lurendrejeriet av indianer strax väster om Misssissippi resulterade i ett uppror som i sin tur fick konsekvenser som USA i allmänhet och Minnesotas invånare i synnerhet inte vill minnas än i dag. Det var ju ett slags favoritområde även för svenskar tyskar och norrmän. Vi känner ju till det via Vilhelm Mobergs Utvandrarepos och från Jan Troells filmbearbetning av detsamma.

Det vitas övertagande av landet skedde kvickt och som vanligt genom landrofferi, falska löften och hänsynslöshet. På bara ett bar årtionden hade fria, förhållandevis välmående indianer blivit hjälplöst alienerade, ibland svältande tiggare som inte såg någon annan utväg än att ta till vapen.
Ja, en handelsman vid namn Andrew Myrick som vägrat ge dem deras lagstadgade ersättning för landköp hade till och med sagt att för hans del kunde de (indianerna) lika gärna äta gräs eller dynga!

Ett blodigt uppror med ett blodigt avslut blev följden. Omständigheter tvingade även de sansade ledarna som t ex Little Crow att i desperation slå tillbaka de vita kolonisterna.
Resultatet blev total etnisk rensning av Siouxindianer (Dakota) från vad som blev delstaten Minnesota. Vilket i sig bara var en logisk följd av tidigare åtgärder årtionden innan då praktiskt taget hela östra USA, öster om Mississippi hade avfolkats på indianer.
Minnesota översvämmades förstås av vita nybyggare efter inbördeskrigets slut, då mängder av före detta soldater behövde en utkomst. Att statskassan också behövde guld ledde snart till att de fria nomadstammarna ute på högprärierna inte heller kunde behandlas med omdöme och sans. Efter 1890 var i stort sett samtliga Nordamerikas indianer berövade sitt traditionella sätt att leva.

Bilderna : 1. Litte Crow - krigsledare mot sin villja.

2. Big War Eagle - son till Grey Iron, som vi såg tecknad av Fredrika Bremer.

3. Medicine Bottle också son till Grey Iron - på väg till hängningen.

Det här är en händelse som inte tar plats i USA:s allmänna minne. En saklig artikel hittar vi emellertid i New York Times. Artikeln är skriven av militärhistorikern Ron Soodalter och titeln är Lincoln and the sioux. I

Eastman, Mary
Dacotah : life and legends of the sioux around Fort Snelling. - 1849

Eastman, Mary
The american aboriginal portfolio / Illustrated by Seth Eastman. - 1853.

Eastman, Mary
Romance of indian life. - 1853.

Ögonvittnen - källor

Berghold, Alexander
The indians revenge : or days of horror. - 1891.

Bryant, Charles
A history of the great massacre by the sioux indians in Minnesota, including the personal narratives of many who escaped. - 2 ed. - 1864.

Flandreau, Charles
History of Minnesota and tales of the frontier. - 1900.

Heard, Isaac
History of the sioux war

Minnesota in the civil and Indian wars 1861-1865 / Prepared and published under the supervision of the Board of commissioners appointed by the act of the Legislature of Minnesota of April 16, 1889. -
Vol 1. - 1891.
Vol 2- - 1893.

Riggs, Stephen Return
Mary and I : Forty years with the Sioux