google-site-verification=xIcd-JNpwhS1jhq_3VW-d_DmkWzCngQyOEy0u0dD-TU

Assiniboine 


Fay, George E
Charters, constitutions and by-laws of the indian tribes of North America. - Colorado : Museum of Anthropology, 1967. - 
  Part I: The Sioux tribes of South Dakota. - 120 s. - (Occasional Publications in Anthropology, Ethnology series ; 1)
  Part IIa: The Northern Plains. - 141 s.- (Occasional Publications in Anthropology, Ethnology series ; 3)
  Fler rapporter här



                    

Assiniboinerna är en siouxtalande grupp prärieindianer som enligt allmän uppfattning skilde sig från Yanktonai Dakota och drog norrut från de tidigare hemtrakterna kring Mississippifloden. Assiniboine betyder ”Stenkokare”, People who cook with stones, efter det gamla sättet att koka med upphettade stenar. Därför är de ofta kända under namnet ”Stonies”. 
  Under vandringen norrut bodde de troligen först kring Lake of the Woods, för att senare dyka upp kring Lake Winnipeg kring 1690. Nu utsträcktes jaktmarkerna från Assiniboinfloden ända till Saskatchewanfloden och västerut nästan ända till Klippiga bergen. De blev snart arvfiender med de Siouxer de brytit upp ifrån men var också kända som antagonister till Svartfötterna på de nordliga prärierna. Vid den här tiden började också ett vanligt ingifte med Prärie Cree och här fick man influenser till att engagera sig i pälshandeln med de vita.
Många grupper drog sig mot Hudson Bays handelsposteringar. De östliga pälsjagande Assinibioines är kulturellt rätt lika Cree under det att de västliga behållit mer av präriekulturen, inklusive soldansen. 

  Fransmannen La Vérendrye mötte Assiniboiner på 1730-talet. Om inte Assiniboinerna deltog i pälshandeln lika fllitigt som Cree så blev de kända som de som försörjde handelsposterna och pälsjägarna med pemmican. Efter 1870 när bufflarna var bortskjutna från prärierna var Assiniboinerna nära svältdöden, 1882 var de tvunga att acceptera livet på reservat men intog en aggressiv hållning gentemot de vita som de höll ansvariga för bufflarnas utrotande.  P g a missnöjet med sin situation deltog de i den s k Northwest rebellion 1885, men tvingades tillbaks till reservaten efter det att man slagit ned upprorsförsöket.  1962 fanns det 2.586 assiniboiner bosatta på reservat i Saskatchewan joch Alberta. De i Edmonton delar reservateet med Cree.


Assiniboine : Fulltext och länkar

Lowie, Robert H
The Assiniboine - Anthropoloigal papers of the Museum of Natural History ; IV part 1. - 1909.

Henry, Alexander d ä 1739-1824
Travels and adventures in Canada and the Indian territories, between the years 1760 and 1776. - 1809.
  Sid 275 ff ”The hospitality of the Assiniboine indians”.

Burpee, Lawrence J. 1873-1946.
Pathfinders of the great plains : a chronicle of La Vérendrye and his sons. - 1914.

Dugas, Georges 1833-1928.
The Canadian West, its discovery by the Sieur de La Vérendryeitsdevelopment by the furtrading companies, down to the year 1822.

Cocking, Matthew
An adventurer from Hudson Bay : journal of Matthew Cocking, from York Factory to the Blackfeet country, 1772-1773 / Ed by Lawrence J Burpee. - Royal Society of Canada, Section 2. - 1909.

© Staffan Jansson 2017