google-site-verification=xIcd-JNpwhS1jhq_3VW-d_DmkWzCngQyOEy0u0dD-TU

Wishram-Wasco (Upper chinook) 


Wishram-Wasco (Upper chinook)


Wasco och Wishram är två chinooktalande folk som vi räknar till platåns indianer. Deras byar låg precis öster om Kaskadbergen i Oregon och Washington. Befreeppet Wasco-Wishram är snarast ett ord för en inlandsdialekt av Chinookspråket. Med beteckningen Wasco-Wishram avser språkforskarna alltså språkgruppen Upper Chinook. Hit hörde också ett antal smågrupper som kom att kallas Cascades samt byarna White River (i Washington) och Hood River (i Oregon).

Namnen är egentligen bara geografiska beteckningar för ett folk i stil med ”De som bor vid… (och ett platsnamn)”. Wasco och Wishram tillbringade vintern nära Columbiafloden och kan sägas vara östliga grupper jämfört med Cascades som levde där floden skär genom bergen, lite västerut. Cascades, White River och Hood River kom med tiden att identifieras med antingen Wasco eller Wishram. Därför är det mest korrekt att tala om de här indianerna som Östliga Chinookans eller Platåchinook. 

Inget av folken hade alltså någon fast struktur som kan kallas social eller politisk. Inga fasta gränser eller benämningar var ursprungligen relevanta. Det är därför först efter fördrag med Förenta staterna 1855 som vad vi kan kalla Wishrambyarna och några Cascades officiellt kom att tillhöra Yakamareservatet norröver i Washington och kom att identifieras som just Wishram, även om de levde kvar i sina gamla trakter detta till trots.  Andra byar kom att enrolleras till Warm Springs reservatet i Oregon och de kom att ses som Wasco. 

Bosättningar och byar växte naturligtvis fram längs Columbiafloden där forsar och bifloder och sådant genom sina bättre fiskemöjligherter var attraktiva. Det var fiske och jakten på ätliga rötter som gav trakten ett visst välstånd.

                                   
Språk

Utöver de grupper som nämns här hör chinooktalande folk närmast till Nordvästkustens kulturområde.

Språk: Penutian: Chinookan : Upper chinook 
                                            : Kiksht (Multnomah-Clackamas and 
                                              Cascade-Wasco-Wishram)
                                              : Kathlamet (I nordvästra Oregon längs nedre       
                                                 Columbiaflodens södra strand). 

Väl att märka, att även om Multnomah-Clackamas talade samma språk som Cascade-Wasco-Wishram, ja man kunde inte identifiera en skarp linje mellan byarnas dialekter, så räknar vi Multnomah-Clackamas till Nordvästkustindianerna liksom Kathlamet). Alltså byarna låg längs Columbiaflodens båda stränder och när vi kommer tillräckligt långt västerut blir bybornas materiella kultur alltmer kustbaserad även om språket fortsätter att vara detsamma som de folk talade som bodde mer inåt landet.

Levnadssätt
Oavsett annan kulturpåverkan så var fisket grunden i ekonomin för folken längs Columbiafloden. Camasrötter och andra vegatbilier liksom jakt kompletterade förstås.

                  

Folktro kring språk.
Wishram trodde att nyfödda talade samma språk som hundar, coyotes och skyddsandar. (Handbok 17 : Languages s. 239)

Namn
En egenhet i namnskicket bland Wishram är säkert lånat från Nordvästkustens statusintresserade grannar. Sålunda sammanföll ibland en persons namn med hans titel vilket då markerade hans status, förpliktelser och befogenheter. (Handbook 17 s. 202). Ofta vägrade ju indianerna att nämna sina riktiga namn. Det här ovan nämnda statusnamnet var det dock inga problem att använda öppet. (Handbok 17 s. 213).

Det hände att en Wishram ändrade sitt namn efter det att en person i familjen avlidit och som brukade tilltala personen ifråga med namnet. (Handbook 17 s. 212)

Materiell kultur och kulturutbyte
Platåns indianer antog i mycket prärieindianernas sätt att klä sig och modet spred sig mycket långt västerut, nästan ända till Stillhavskustens folk. Detta p g a goda handelsförbindelser. Det var ju knappast Hoolywood som spred präriekulturens ikonografi västerut. Varför det blev  så kan man försöka reda ut, men faktum är att platåindianerna såg mer ut som prärienindianer än prärieindierna själva vid sekelskiftet 1800 - 1900. Mest därför att  präriefolken varit utsatta för krig och förstöring. Deras materiella kultur kunde inte återskapas. De kunde nog aldrig sätta upp ett ordentligt tältläger efter 1880-talet. Som bara ett exempel. Men det kunde platåns indianer. Men varför de valde prärieuttrycken kan man ju alltid undra över.

Marknader och handelsvägar
”Vid The Dalles, där kanotfärderna på Columbia River avbröts av forsar, anordnade wishram en årsmarknad, där skinnkläder och torkat buffelkött byttes mot sådana produkter från kusten som fiskolja och snäckor. (Underhill 1957 s. 247). Den livliga handeln här blev till stor hjälp för de vita, när de kom hit, och Chinook vid Columbia Rivers mynning blev mellanhänder, som förde med sig pälsverk från det intre av landet till fartygen. Buffelkött och andra varor från prärien strömmade in på platån via de sedan länge beridna centrala och östliga platåfolken som gjorde årslånga färder ut på prärierna.


Religion och mytologi

Indianska myter är ofta humoristiska, ja inte sällan bara obscena bara för skojs skull. Något som retade tidiga missionärer. Just därför är deras berättelser om indiansk liv ibland opålitliga. Obscen tycker säkert många att t ex Wishrammyten där Coyote praktiserar fellatio på sig själv är. Se Sapir nedan s. 30-35. För övrigt är ju just Coyoten trickstern par preferens på platån. Nästan alla kulturheroer och tricksters omges av mytsamlingar. Andra figurer som är ickemänniskor kan vara t ex Vinden (Sapir 1909 s. 102-105) (HB 17 s 270-71)

Sapir, Edward
Wishram texts : together with Wasco tales and myths / collected by Jeremiah Curtin and edited by Edward Sapir. - Leyden, 1909. - (Publications of the American Etnological Society ; 2).


Länkar:
Wikipedia:
Waco - Wishram
National Geographic : Lewis & Clark
Lewis &/ Clark org.
The Columbia River Images

Allmänna E-böcker:

Lyman, William Denison
The Columbia River its history, its myths, its scenery, its commerce.



Wishramkvinnor foto: Lee Moorehouse

Litteratur:
Wilkinson, Charles
The salmon people. - 15 s.
= Sid. 150 [159] - 173 i:

Wilkinson, Charles
Blood struggle : the rise of modern indian nations. - New York : Norton & company, 2005. - 541 s. : ill.

KINDLE
Fisher, Andrew
Shadow trike : The making of Columbia River indian identity. - 2015. - 320 s. : ill.   Förlagsreklam. 

© Staffan Jansson 2017