google-site-verification=xIcd-JNpwhS1jhq_3VW-d_DmkWzCngQyOEy0u0dD-TU

Allmänt om Platåområdets kulturer 


Platåns kulturområde utgörs av den väldiga landsträckan mellan Klippiga bergen i öster och Sierra Nevada och Kaskadbergen i väster.  Från Frazer River i Canada och ned genom Columbiabäckenet in i Förenta staterna. I söder övergår högplatån i ”Den stora bassängen” (Great Basin) som utgör ett annat kulturområde. I nutiden omfattar området delar av staterna Washington, Oregon, Idaho och västra Montana i USA samt British Columbia i Canada.



Platåns indianer kom ganska tidigt att skaffa sig en klädstil som påminde om präriens nomader. Man får ibland ett intryck av gamla bilder att platåindianerna var mer indianstereotyper än slätternas ryttare. Ja, i själva verket var dom det i ett par hänseenden, men skillnaderna var stora i övrigt. Vad hästen anbelangar, den som möjliggjorde präriekulturerna, så hade platåfolken den tidigare och här bedrev man kunnig avel och producerade rashästar. Här var präriekrigarna en smula efter kan man säga. Själva platån var en stor slätt kringgärdad av Klippiga bergens olika bergskedjor. Den var inte fruktbar och här fanns inte mycket vilt att jaga. Men uppenbarligen var miljön utmärkt för folken att ha gigantiska hästhjordar. Till de skenbara stereotyperna vad gäller platån är att här kan man också hitta kanoter snarlika östfolkens näverkanoter, något som definitivt inte hör ihop med präriefolken. På slätterna fanns ingen näver eller annan bark att göra kanoter av. Men det fanns det på platån. Närheten till stillahavskustens totempålesnidande fiskarfolk gjorde att även den stereotypen, totempålen alltså, inte är helt vansinnig om den skulle dyka upp i ett läger hos platåindianer. Även om det säkert var sällsynt. Hos prärieindianera helt omöjligt.

Ett  intressant exempel från platåområdet är följande ögonvittne som också berömde platåindianernas karaktär och levnadssätt:
 ”Generally the Indian loves everything that flutters in the wind. Thus he wears his hair long; his horse’s tail and mane are long He loves to have hides fringed and uses color ribbons Every kind if fringe and feather, but especielly eagle feathers, pleases him so much that very often he would not relinquish this kind of things of this kind for a whole world full of useful goods. And it must be admitted that in the eyes of a vain man the costume of an Indian riding through camp at full gallop is not without its charm"
 (Point : Wilderness kingdom s 110)

Kutenai kanot.

Bland de mest västliga folken som t ex Umatilla ser man kring sekelskiftet 1900 en ornamentik som helt är präriens. Samtidigt är nog präriens konstnärliga uttryck i sin tur mer influerat av östfolken i skogslandet än vad man tidigare förstått. Tittar man på de bilder som finns och väger av mot de få texter som finns om östfolkens kläder och ornamentik så blir svaret nog att de var prototyper till vad som blev präriens flamboyanta stilar. För att ta ett par exempel. Dekorerade örnfjädrar finns på målningar från 1700-talets slut av målare som kände indianerna. 

 I själva verket är det inte otroligt att fler av folken har sitt ursprung väster om Blackfoot nära Klippiga Bergen och drevs upp på Platån av Shoshoner, Blackfoot och andra.

Länkar:

Oregon Superintendency Correspondence 1844-1873.
Truwe, Ben
Northwest Indian Wars

Native American Treaties, Northeastern Oregon. - (The Oregon Encyclopedia)


Texter: 

Ogden, Peter
Traits of American Indian life and character. - London 1853. 

Teit, James A
The Salishan tribes of the western plateaus / by James A. Teit ; Edited by Franz Boas. - 373 s. : ill.
= Sid. 23-396 i: Forty-fifth Annual report of the Bureau of American Etnhology1927-1928. - Washington : Smithsonian institution, 1930. - 926 s. : ill. - Register till hela volymen sid 835.
   Platåindianer - Salish - Coeur d’Alène - Okanagon - Flathead 

Teit, James A
Tattooing and face and body painting of the Thompson indians British Columbia/ by James A. Teit ; Edited by Franz Boas. - 42 s. : ill.
= Sid. 397-439 i: Forty-fifth Annual report of the Bureau of American Etnhology 1927-1928. - Washington : Smithsonian institution, 1930. - 926 s. : ill. - Register till hela volymen sid 835.
   Thompsonindianer - Platåindianer - Salish - Kroppsdekorationer

Teit, James A
Ethnobotany of the Thompson indians of British  Columbia / based on fireld notes by  James A. Teit ; Edited by Elsie Viault Steedman. -81 s. : ill.
= Sid. 441-522 i: Forty-fifth Annual report of the Bureau of American Etnhology 1927-1928. - Washington : Smithsonian institution, 1930. - 926 s. : ill. - Register till hela volymen sid 835.
   Thompsonindianer - Platåindianer - Salish - Botanik - Växtanvändning

Kane, Paul 1810-1871
Wanderings of an artist among the Indians of North America : from Canada to Vancouver's island and Oregon through the Hudson's Bay Company's territory and back again. - London : Longman…, 1859. - 528 p. : ill. 

de Smet, Pierre-Jean 1801-1873
Life, letters and travels of Father Pierre-Jean de Smet, S.J., 1801-1873. - New York : Francis P Harper, 1905. - 440 p. : ill. 
   Vol 1Vol 2Vol 3Vol 4.

de Smet, Pierre-Jean 1801-1873
New Indian sketches / by Pierre Jean de Smet. - New York : Sadleir, 1863. - 198 p.
  Life of Louise Sighouin.--Indian sketches.--The short Indian catechism in use among the Flatheads, Kalispels, Pends-d'Oreilles, and other Rocky mountian Indians.

Diomedi, Alexander, 1843-1932
Sketches of modern Indian life / by Alexander Diomedi. - [S.I : s.n] - 1894. - 79 p.
   Calispelem (Kalispel) s 17 ff.


Humphrey, Seth King, 1864-1932
The Indian dispossessed / by Seth King Humphrey. - Rev. ed. - New York : Young People’s Missionary Movement, 1905. - 358 p. : ill.
  Innehåller: The Umatillas s. 24-43. ; Nez Perce s 73-143. mm.


Fotografier: 
Benedicte Wrenstedt (Ft Hall reserv.)