google-site-verification=xIcd-JNpwhS1jhq_3VW-d_DmkWzCngQyOEy0u0dD-TU

Språk och grupper


Indianerna på Nordvästkusten talade sju helt olika språk med ett stort antal lokala dialekter, vilket gjorde kommunikationen mellan grupper besvärlig. Dessa språkliga grupper var Tlingit, Haida, Tshimshian, Bella Coola, Kwakiutl, Nootkan och Coast Salish.

Kulturellt skilde de sig åt än mer. Känslan hos var och en av dem var en känsla av exklusivitet och självtillräcklighet. Denna elitistiska hållning var emellertid just ett kännetecken på folk på Nordvästkusten, för som kulturområde är det speciellt.

Var det landet som skapade förutsättningarna? Kan det vara så att där försörjningsfrågan är ganska enkel, så skapar man inga allianser. Här finns Inga ambitioner till makt eller statsbyggnad. Det gäller ju på samma sätt de till synes enkla kulturförhållandena i söder, i Kalifornien. Krigiska var man mer för att försvara det man redan har.

Folken skilde sig åt också rent fysiskt. Bancroft (1979) säger att de nordliga folken som Tlingit och Tsimsian var långa jämfört med de mer sydliga Kwakiutl och Nootka. Folken längst i söder, Coast Salish, var mörkare i skinnet än andra.

Carl Johan Gurt ställer frågan om inte Nootka och Kwakiutl t ex är äldre på Nordvästkusten. Att de tillhör en kulturform som har mer med Inuiterna att göra. Även konsthistoriskt skiljer de sig från de nordliga grannfolken. Religionsfenomenologiskt skall de också vara besläktade med en äldre cirkumpolär tradition. med utvecklad shamanism. Tillsammans med de sydligare Makah var de också kustens enda valjägare.

Folken här grupperade sig i ett antal löst organiserade enheter. Varje enhet gjorde anspråk på ett speciellt område som deras (övernaturliga) förfäder skall ha givit dem. Vanligen var byn den viktiga enheten. 

Chinook Jargon

Vocablary of the Chinook Jargon : the complete language used by the Indians of Oregon, Washington and British Possessions. - San Francisco : Hutchings & Rosenfield, 1860. - 9 p.

© Staffan Jansson 2017