google-site-verification=xIcd-JNpwhS1jhq_3VW-d_DmkWzCngQyOEy0u0dD-TU

Takelma (Penutian)

423px-Jennie,_a_Rogue_River_Indian_who_crafted_the_dress_worn_in_this_iconic_Peter_Britt_portrait

Oscharwasha, mer känd som Jennie (Rogue River Native American)
 i en traditionell men exceptionell dräkt.
  Foto av Peter Britt, före 1893.


TAKELMA.  wiki (eller Dagelmas)

Språk: Takelma language (Penutian). -  Takelma är ett Penutiskt språk närmast besläktat med Kalapuyan.

Bosättning: Delar av Umpqua- och Rogueflodernas bevattningsområde på väster om kustbergen i sydvästra Oregon.
Underavdelningar: Egentliga Takelma och Latkawa (?).
Kultur: Ibland har man menat att Takelma mest liknar det nordliga Kalifornska kulturområdet. Bosättning, miljö och språklig släktskap med Penutier i Oregon gör att man hellre för dem till Nordvästkusten.

Namnet ”Rogue” gavs till alla grupper längs Rogue Riverdalen av vita pälsjägare och bergsmän.  Takelmas sägs ha varit större till växten än Latgawas, mindre agressiva och mindre benägna att röva mat och ägodelar och andra värdesaker.  Man anar en viss rivalitet mellan de båda grupperna. Mycket med avsikt att vara nedsättande till sin innebörd har Takelmas anfört ett och annat om Latgawas: De påstods t ex, vilket skapade avsky bland Takelmas, äta kråkor, myrägg, löss och insektslarver. Förklaringen till skillnaderna mellan grupperna torde till stor del bero på att Latgawas bosättningar var ogästvänligare och försörjningen var besvärligare. Därför raidade man Takelmas för mat och för slavar som de sålde till Klamathfolket.

 Bland Takelmas stapelföda fanns ekollon, manzanitabär och ett stort antal frön. De jagade hjort som de ofta inringade med hjälp av hundar. Man fiskade också i Rouge River och andra floder.   Bostäder inkluderade enkla skydd av grenar vid fiskeplatserna och permanenta vinterhus av kluvna tallstockar. Det sägs att de sålde kvinnor till Shastas för korghattar. Kanoter hade man förstås.  

Klädedräkt:
Eftersom Takelmas inte bodde längs kusten så var deras klädsel mer åt inlands stilen. D v s hjortskinnsjacka, byxor? och mockasiner, därtill mössa av päls eller hjortskinn.  Kvinnorna bar knälånga hjortskinnsklänningar och korghattar. Så kanske bilden av Oscharwasha (Jennie) inte alls är konstruerad. Man kan allmänt se hur det panindianska med inslag av präriekultur väldigt fort når platån och vidare västerut. Men Jennies dräkt kan lika gärna vara en vacker variant på en mer ursprunglig stil. 

Slavar, något som inte var helt ovanligt på Nordvästkusten.
Det tycks ha funnits tre identifierbara grupper i Takelmasamhället:
 Rika, eller hövdingar, vanliga fria personer och så slavarna. Materiellt välstånd värderades, särskilt användbart vid brudköp.


 Krig: För att skydda sig mot fiender använde man ärmlösa kyller av hjortskinn (elk) i dubbla lager. Symboliska målningar på dessa kyller sades skydda mot fiendens pilar. De använde dentaliaskal till ornament och såväl män som kvinnor tatuerade sig.  Kvinnorna följde ofta sina män i krig.  Tron på skyddsandar som är vanlig på Nordvästkusten delade de inte.


Takelmas motsatte sig de vitas inträngande i deras land. Bland de tidigaste att märkas av var Hudsons Bay-kompaniets pälsbrigader, som 1829 började genomkorsa landet på sin väg mot Kalifornien. Takelmas och Latgawas försökte skrämma inkräktarna genom att beskjuta dem med pilar. Snart skedde samma sak med de boskapsdrifter på väg till Willamettedalen från Kalifornien som dök upp kring 1830. 1846 trakasserade de immigrantkonvojer och Scott-Appelgates vägbyggar-team. (wiki). De mest uppmärksammade fientligheterna mot inkräktare kom efter upptäckten av guld vid Sutters kvarn i Sacramentodalen i Kalifornien 1848.  
  I maj 1850 försökte Oregonterritoriets guvernör
Joseph Lane i sällskap med 15 Klickitats under deras hövding Quatley (Quarterly) sluta ett fördrag med ”Rouge”-indianaerna. Under mötet anföll indianerna Lane men slogs tillbaka av Klickitaterna. En (troligen) Rogue-riverhövding, Apserkahar, imponerad av Lanes mod, sägs ha tagit hans man. Sålunda kallade han sig därefter för Joe (eller Jo). 
  Konflikterna mellan de vita nykomlingarna och indianerna fortsatte. Den 17 juni 1851 mötte USAs major Philip Kearney med trupper av beridna reguljära soldater på väg mot Kalifornien i en drabbning nära Table Rock i Takelma county. De vita förlorade en kapten och Rogueindianerna hade elva döda och många fler sårade. Konflikten återupptogs 23 juni och indianerna drabbades av ytterligare förluster under en fyratimmars skärmytsling med trupperna. Indianerna flydde, men återigen så vägrade de att inlåta sig i fredsförhandlingar. Men så hände sig att en del av deras tillfångatagna kvinnor och barn kom att hamna hos Oregons nye guvernör John P Gaines. För att rädda sina familjer så skrev Rougeindianerna så på ett fördrag som ålade dem att hålla freden och att lämna tillbaka stulet gods. Konflikterna mellan indianerna och de vita eskalerade. Fördrags slöts och bröts. Efter Rogue Riverkriget 1855-1856 existerar inte Takelma som en självständig grupp. Vad som återstod var en rest av indianfolk kallade Rogue River Indianer på skilda reservat i Oregon. Många hamnade på Silezreservatet.

Council of Table Rock, 10 september 1853
Rogue River War 1855-1856

Dorsey har lämnat en del uppgifter om folken på Siletzreservatet:

Dorsey, J Owen
The Gentile System of the Siletz Tribes. - 11 p.
227-237 I: THE JOURNAL OF AMERICAN FOLKLORE ; 3 :1890 Jstor

Sapir, Edward
Takelma : language of southwestern Oregon. - 1912.
  Extract from Handbook of American Indian Languages. - (Handbook ; 40)

Handbook of American Languages. Part 2.  / by Franz Boas. - Washington D.C. by the U.S. Government Printing Office, 1922. - 903 p. -(Smithsonian Institution, Bureau of American Ethnology Bulletin ; 40)

Includes the following:
1. "The Takelma Language of Southwest Oregon," by Edward Sapir (pp. 1-296)
2. "Coos," by Leo J. Frachtenberg (pp. 297-430)
3. "Siuslaw," by Leo J. Frachtenberg (pp. 431-630)
4. "Chukchee," by Waldemar Borogas (pp. 631-903)


Bancroft, Hubert Howe
Chapter 8 : Indian affairs 1851 [Rogue River indians]. - 41 p.
= p 205-246 i vol 2:
Bancroft, Hubert Howe
History of Oregon / Hubert Howe Bancroft. - San Francisco : Bancroft & co, 1888. 
  Vol 1. - 1834-1848. - 1886. - (History of the Pacific States ; 24) (The works of    
              Hubert Howe Bancroft ; 29)
  Vol 2. - 1848-1888. -  1888. - 808 p. (The works of Hubert Howe Bancroft ;
               30) - Index.