Tsimshian (Chimmesyan), benämningen på ett språk som talades av ett antal grupper indianer i norra British Columbia, söder om Tlingits områden.
De indelas i tre större avdelningar omfattande totalt 26 ”stammar”.
De egentliga Tsimshian vid nedre Skeena River.
1. Coast Tsimshian. 15 grupper bodde på de många öarna och vid floden.
2. Niskas vid Nass River. (äv Niskae el Nass River People). Fyra grupper levde i floddalen i imponerande byar som Angidah, Gitwinsilk, Gitlahdamsk, Gitiks och den största byn Githadeen.
3. Gitskans vid övre Skeena River. 7 grupper residerade längs flodens stränder i
betydande byar som Kitwancool, Kitwanga, Kispiox, Gitsegyukla och Gitenmaks nära nuvarande Hazelton.
Tshimshianby målad av Charles Dudoward.
Tsimhshians ursprungsområde skall ha varit just kring Skeena Rivers huvudflöden, men krig med kringliggande stammar utvidgade deras territorium. Så t ex förslavade man de athabasktalande Tsetauts och lade beslag på kustområdet mellana Portland Canal och Dean Channell. (Coast Tsimshian). De mest krigiska Tsimshian, sägs det, bodde vid Kikatla, en samling byar vid Skeena Rivers mynning.
Fort Simpsongruppen var också av speciell betydelse. (Port Simpson).
De tre avdelningarna gick skilda öden tillmötes. Mot slutet av 1800-talet blev kustfolken omvända en masse av missionärer till kristendomen. Nassfolken övergav sina byar och flyttade till olika kanadensiskt/europeiska samhällen. Bara Gitskan var kvar på de gamla platserna och motsatte sig påverkan från omvärlden. Förvånande säger en kommentator för Gitskan tillhörde inte de mest välbärgade av Tsimshian-folken.
1831 - Pälsjägare fick stadig kontakt med Tsimshian när Hudson’s Bay Company byggde Fort Nass (senare Fort Simpson).
1862 - En anglikansk missionär vid namn William Duncan, grundar en by som skulle utgöra en modellstad för indiansk liv, nämligen den (senare) berömda Metlakatla vid Chatham Sound.
1887 - Duncan emigrerar till Alaska med de flesta av hans konvertiter. Metalakatla, Alaska. (En liten bit norrut)
Tsismshian och Gitskan var erfarna djuphavs- och flodfiskare och levde bra på fiskolja och lax från Skeena och Nassfloderna. Niskas jagar i Klippiga bergen, getter, björnar och annat vilt, samt insamlande av ätliga växter som rötter och bär.
De blev kända för sin skicklighet att tillverka ceremoniskedar från bergsgetternas horn, samt för sina filtar av getull. Många anser att den berömda Chilcatfilten har sitt ursprung bland Tsimshian och mer eller mindre fulländades av Chilcats (Tlingit).
I januari 1962 var antalet Tsimshian 6.282.
Källor: (Länkar till fulltext hos Archive.org) AO
Mayne, R. C.
Four years in British Columbia and Vancouver Island. - London 1862.
Berättelsen om William Duncan och Metlakatla, även i:
Turner-Turner, J.
Three years hunting and trapping in American and the great north-west. - London 1888.
Pierce, William Henry
From potlash to pulpit. - 1933.
Självbiografi av en son till en skotte och en indiansk kvinna av Nass Riverhärkomst till mor, och som började Metodiskmissionen vid Fort Simpson 1877.
Boas, Franz
Tsimshian Mythology : Based on text recorded by Henry W Tate. - Washington : Bureau of American Ethnology. - 1006 s : ill.
= Sid 29-1037 i:
- (31 Annual Report of the Bureau of American Ethnology to the Secretary of the Smithsonian Institution 1909-1910 ; 1916)
Boas, Franz
Tsimshian Texts. - Washington : Smithsonian Institution, 1902. - 244 s.
- (Bulletin // Bureau of American Ethnology ; 27)
Text på Tshimshian och engelska.
Barbeau, Marius
The Downfall Of Temlaham / by Marius Barbeau ; illustrations by A Y Jackson, Edwin H Holgate, W Langdon Kihn, Emily Carr and Annie D Savage. - Tortonto : The Macmillan company, 1928. - 253 s. : ill.
Niblack, Albert P. (Albert Parker), 1859-1929
The coast Indians of southern Alaska and northern British Columbia : based on the collections in the U S National Museum, and on the personal observation of the writer in connection with the survey of Alaska in the seasons of 1885, 1886 and 1887. - Washington D. C. : The Museum, 1890. - 386 p. : ill.
