google-site-verification=xIcd-JNpwhS1jhq_3VW-d_DmkWzCngQyOEy0u0dD-TU

 KANKEL: KORT BERÄTTELSE OM WÄST INDIEN...

Kort berättelse om Wäst Indien eller America, som elliest kallas Nya Werlden. -Wijsningsborg : Kankel, 1675. - 44 s. (Om Virginia s. 7)

Fulltext Google Play (Alternativ fulltext här): Nedan i ngt moderniserat skick.

Thena blifwer rätt America kallat som then Florentinern Amrious Vesputius aff hwilcken samme Landh sitt nampn bekommit och uthaff the Gaditaner (ung spanjorer sj) åhr 1497 dijt uth förrest; och så mycket ännu kunnogt är aldraförst aff the Europeer förmedlest Konung Emanuelis i Portugal omwårdnat hafwer upspanat …


Sid 7. Om Virginia
Thenna provintz gränsar in till Nya Frankien föregifwes hafwa sitt Nampn antingen uthaff een Fläck ther wid Stranden belägen och så kallat eller uthaff konungen Viguina (jfr Campanius del 2) heller Drotning Elisabeth uthi England uthi hwarts Regements-tijd hon är först upfunnen och är förrnämbd Apalchem; sträcker sig till öster emoot stoore Ocean, Söder, till Floridam, Norr uth till Nya Frankien, och Wäster till the här till Dagz okunnige Länder. Här är allenast it Inlopp som är genom then namnkunnige Wijken Chesapeack. Uthi heela America filnnes ingen liufligare Ohrt, beqwämligare till allahanda plantering, och som bättre kommer öfvwer eens med wåre Kroppars constitution. Man seer här Berg, Högar, Dalar, Floder, Wijker, som ändas uthi een stoor Wijk, hwilken igen fruchtbärande åcker och äng omwärfwer. Uthi sielwa Wijken möter een många (s 8) öijar som äro deels öfwer med Skog, deels bare och uthan Inwånare. Watnet, när det är som minst, är det 7. men som mäst och diupast 15 Fampnar. Landet är Bergachtigt, och det aff åthskillig Aart: 

H1038-L139135111

 Utsnitt av en tysk förlaga, en text som ses nedan som utgjort baksidan på en karta
 över Virginien såld på auktion.

Apalchem

Somblige äro med Marmor beblandade, som efinnes ytterst i Wijken och sombligstädes inthet. Kristall finnes och, som genom Watneets macht drifwes uthför Bergen. När Snöen  smälter aff Bergen blifwer stoort Flood, och det nederfallande Wattnet hafwer een skiönhög guhl Färg, hvilcken synes gifwa tillkänna, at ther skall wara Gull. Jorden är på många ställen, till Färgan lijk bolo Armeno, Terrae Sigillatae & Lemnix.
 Wid Floderna ligga slätta, långa och breda Plazar??, ödesamme, Skogacktige och obrukelige.
  Uthi förberörde Wijk falla 5. Nampnkunnige Floder, som man med stoore Fahrkåster, kan aff och ahn fara. Den förste heete Pauwhatan, aff hwilcken när-liggande Landskap sitt Nampn hafwer; Fiorton Mihl ifrån thenne emoot Norden, är Floden Pamauke / then tridje Toppahanock; then Fierde Patawomeke; Femte Pawturunt, som något mindre än the andre, doch mehra aff Fisk öfwerflödande. Såsom uthi thesse Floder infalla och utlöpa åthskillige ådrar och Strömmar, altså booh här wid åthskille slags Folck. (Sid 9) 
Oansedt ut i Wirginia wåra månge slags Trään och öhrter, doch är ther ingen synnerlig Grääs? wärt, aff Orsaak at Wattnet som faller aff Bladen på Trään, förhindrar thess Upkomst. Eek, Alm och Book, samt Cypress, åthskillige slags Ceder och Sassafras, Plommon med flere fruchtbärande Trään och Wiinrancker finnas här i stoor Ymnighet.
 Åhret fördeela thess Inwånare uthi 5 Deelar; Winteren kalla the Pananow, Wåren Catapeuck, Sommaren Cohattanough. När Säden går i Ax Nephinough, och Hösten Zaqvitok. Ifrån Septembri tilll Novembris Månadt begåå the sine förnämbste åhrs-högtider.
  Man finner här åthskillige slags Diur, oss dels bekandte, deels obekandte, som Hiortar i stoor myckenheet, Uroughcum, som föder sig uthi Trään som een Ekorn; Ekornar som store Kaniner, Ussapanick eller een flygande Ekorn, Opasson (opossum sj), Musascus (Myskråtta?) icke olik een Watusurck (vattensork?), såå harar, och icke störrer än wåre kaniner, Will-swijn, mindre än Tartariske eller Musscowitiske, Biurar lijke wåre Stålhundar dock utan hååor, hundar tiutande som Ulfwar, Wargar icke större än Räfwar, sampt Mårdar och Leekatter. Är tillundrandes, at theras skadelige Diur inthet tillfoga ther wåres tahme Kreatur något (s 10) mehn, såsom dock myckeet skeer uthi Södre-Wästindien. Ther äro och örnar, Falckar, Rapphöns, Kalkoner, turturdufwer med röde Fläckar. Om sommatiiden låta sig här see Swaner, Traner, Hegrar, Gås, Änder, Papegoijer och Dufwer. Fångas ock här åthskillig slags Fisk.
  Desse Landskap äro icke synnerligen med Folck besatt, såå Karlar, Qwinfolck och Poickar mehra; uthaffeen olijka Stoorleek, sombliga storre som Jätdtar och sombliga små och korte som Divergar, gåå half-rullade, låthandes sine hustruur medh twenne Musslerskaler sig håret affskiära. Qvinfolken bruka een lång nederhängande åhufvudbonat, som hårlåckar. Deras Fötter, Händer, Bröst, ansichte, äre språcklote, så at man deeröfwer hella huden intet annat än måhlade och utskurne Ormar, medh månge andre Kreaturs Figurer. På öronen hawa the trij hohl, och ther uthi bära, det the hoos sig hålla uthi högt Wärde. Mans-personer hänga guhla och gröna Ormar, understundom een död Råtta i öronen; somlige bärda een Foglewinga på hufwudet, somblige Falckeskinn eller något annat främmande Fogelskinn. The gåå prydde öfwer hufwudet och Skuldrarne medh Poconis-Root(?) målat, hwilcken Dräht och Målning, ehuru hon till Anseandet faselig (s11) är, hålles doch aff them för then Förnämbste. The boo mehrendeels wid Strömmar och Kiäller, och äro theras Boningar sammanflättade aff Qvistar på Trään, och betäckte med Barck så wäl och tiockt, aat inthet Wäder, Kiöld eller Warme kan twinga sig ther igenom. Theras hustrur hafwa lätt Barnefång, och hålle mycket uthaff sina Barn. Manfolken sökia sin Föda genom Jackt och Fiskerij, thet öfrige Arbete, solm är wäfwa, såå, bärga up och plantera, befalles Qwinfolcken.
  Theras Båtar äro uthbrände aff heele Trään, och det Brända bortrifwes med Mussleskaler. Qwinfolcken spinna Trååd uthaff Barck, Hiorteseener samöps ett slags Grääs, ther Pemennow kallat. För alt det the bära någor Fahra eller fruchta sig före, tillidia the, som Eeld, Watn, Flodar, åskedunder, större och mindre Fältstycken och Hästar, etc. doch aldramäst för Stamm eller then Onde, hwilcken the kalla Oke, och thet icke therföre, at the älskan, uthan mehra aff Fruchtan honom flijtigt dyrckia. Hans förskräckelige Beläten seer man i theras Kyrckior. Prästerna gåå nthi sådanne Kläder som theras Gud: The bygga sina Altar på Marcken och, och offra ther på Blod,Hiort-Ister och Toback, så offta the komma heem ifrån något Kriig eller Jackt. (s 12).
 Åhr 1606 skickades först i från Engelland hijt till Wirginien Inwånare, till att besitta Landet.

H1038-L139135105
© Staffan Jansson 2017