google-site-verification=xIcd-JNpwhS1jhq_3VW-d_DmkWzCngQyOEy0u0dD-TU

Indianföremålen på Skokloster



Diemer-Eaton, Jessica 
(Bilder)
More than a Copy : A closer look at John Smith’s 1612 Susquehanna Warrior

Brunius, Staffan
In the light of the New Sweden colony : Notes on Swedish Pre-1800 ethnographic collections from Northeastern North America. - 15 s= Sid. 27-42 i: Native american studies // 2007 : 21:2

Brunius, Staffan
Some comments on Early Swedish Collections from the Northeast. - 18 s.
= Sid. 150-168 i: New Sweden in America. - 1995

Brunius, Staffan
En tomahawk från Nya Sverige. En oavslutad historia om tre antropomorfa klubbor. - 4 s.
= Sid. 18-21 i: MED..., 2002.
   Indianföremålen på Skokloster och Etnografiska museet. 

Diemer-Eaton, Jessica
”More than a copy” : and the New Sweden collection at Skokloster castle   

Losman, Arne
Skokloster - Europe and the World in a Swedish Castle. - 18 s. : ill.
= Sid. 84-101 i:   
The Age of New Sweden. - Stockholm : Livrustkammaren, 1988. - 131 s. : ill.
    Bilder: sid 90. Medallion bearing symbolic image of the continent of 
    America.  Skokloster./ Photo: Sören Hallgren. Gips i tak]
    sid. 98 Indian club. From wrangel's armoury. Skokloster/ Photo: 
    Samuel Uhrdin. Sid. 99: Indian wolf's head. From Wrangel's armoury. 
    Skokloster. / Photo: Samuel Uhrdin.

   I 
John Smiths "A Map of Virginia with a Description of the Country". - 1612 kan man få en beskrivning (Sid 88 pdf) av liknande föremål i avsnittet om färden till Chesapeake och mötet med Susquehannockerna. Finns också återgivet 
Arnoldus Montanus : De Nieuwe en Onbekende Weereld (sid 135) - 1671. (digital faksimil). Det verkar som om Pehr Lindeström haft tillgång till båda dessa skrifter om man får tro dedikation och vissa vändningar och ordval. 

En del av texten finns också i:
Kort berättelse om Wäst Indien eller America, som elliest kallas Nya Werlden. - Wijsingsborg : Kanel, 1675. - 44 s.
   Den första tryckta skildringen av Nordamerikas indianer på svenska publicserad av Johan Kanel, boktryckare på Visingsö. Texten är starkt förkortad översättning av bl a John Smiths 
"A Map of Virginia with a    Description of the Country". - 1612.

   Indianerna som beskrivs är emellertid vare sig powhatanindianer eller lenapaer, utan Nya Sveriges beskyddare Susquehannockerna. Smiths ärende är att finna nya kolonister och därför lovordas Virginien vältaligt. Reminicenser av lovorden finns i den svenska versionen. Boken sägs ha stimlerat till en ny utvandringsvåg, även i Sverige, vilket är en missuppfattning. Texten av intresse återfinns på sidorna 7-12.

I en uppsats om Skokloster säger den anonyme författaren...s.114 "Rustkammaren, förmodligen den största och fullständigaste i Sverige, är indeld i den Wrangelska och den Braheska, hvardera upptagande tre rum. Den Wrangelska innehåller....koger, pilar, ibland hvilka flera Indianska, ... modeller till åtskilliga krigsmachiner, en Indiansk kanot, käppar runstafvar m m". Se:

Skokloster. - 16 s. : ill [s. 100]
= Sid. [100]-116 i:
Svea : Folk-kalender för 1850 / Med bidrag af Onkel Adam, Mellin samt flere författare. - Stockholm :
Bonnier, 1849. - 186 s. : ill.    

Linné, Sigvald
Från Nya Sverige. - 5 s : ill.
= Sid.297-[301] i: PRIMITIV..., 1947.
  Ngt om Stridsklubbor från Delaware nu på Skokloster, och om tomahawker från 1700-talet, .Rydén, S.  
Discovery in the Skokloster collection of a 17-century Indian head dress from Delaware. -  
Se: ETHNOS // 1963.  

Kylsberg, Bengt
Den konstfulla tekniken. - 27 s. : ill.
= Sid. 227-253 i: SKOKLOSTERS SLOTT, 2004.
  Uppsatsen som berör de olika vapen- och föremålssamlingarna på Skokloster och hur de förvärvats, innefattar en notis om indianföremålen från Nordamerika (s. 242, bild s 243). En notis finns också till Johan Ekeblads brev som beskriver hur man 1654 med anledning av drottning Kristinas abdikation och Karl X:s trontillträde höll en "karusell" där ett "lag" var utklädda till indianer. (Se Johan Ekeblads bref / utgivna af N. Sjöberg. - Vol 1: Från Kristinas och Cromwells hof. Stockholm, 1911. - 451 s : ill.) 

  Mer om föremål från Nya Sverige?

Larsson Haglund, Ingrid
Per Brahe den yngres Visingsborg : Slott, kök och trädgårdar i grevens tid. - Visingsö : Intergarden / Ateljé Lovisa, 2004. - 168 s. : ill.

Man kan undra varför så lite, eller egentligen ingenting i indianföremålsväg finns kvar efter Johan Printz. Kanske gav han bort en del till Per Brahe. Visingsborgs grevskapskrönika från 1600-talet upplyser om att på slottet fanns "åtskillige rustkamrar, en del av kostbare och förarbetade gevär och tyg samt inländske antikviteter, en del av åtskillige utländske mycket antikiske saker samt eljest allehanda gevär". (s. 107). I rustkammaren förvarades också en del etnografiska förmål, fornfynd och kuriosa.  .. ett bäverskinn, ett västindiskt sängtäcke av fjädrar jämte andre västindiske saker som inte närmare beskrivs... En indianisk hammare, en indianisk fisk och tre indianiske korgar kom kanhända liksom de ovannämnda västindiske sakerna från Delaware, Sveriges koloni i Nordamerika, och hade kanske skänkts av Johan Printz...
säger författaren insiktsfullt! (sid 109)


Haglund har mer intressant att berätta i följande skrift:

Larsson Haglund, Ingrid
Högvälborne Greve Nådigaste Herre : En studie av Lars Jonsson Lagerbergs brev till Per Brahe den yngre åren 1643-1675. - Visingsö : Atelje Lovisa, 2010. - 574 s. : ill.
Brev från Lars Jonsson, hauptmann på Visingsborg till Per Brahe ligger till grund för boken:

Boktryckaren Johan Kankel
År 1666 anställde Per Brahe en boktryckare på Visingsö. Det var Johan Kankel kommen från Danzig….Kankel tryckte notpapper och annat material till skolan men framförallt var det greven som försåg honom med större arbeten. (sid 84)

Grevens kuriosakabinett (sid 90)
Liksom de flesta bildade adelsmän på 1600-talet intresserade sig Per Brahe den yngre för fjärran länder och främmande kulturer…. Av inventarieförteckningarna på Visingsborg framgår också att i slottets kansli och rustkammare fanns, enligt tidens mode, en liten samling mycket exotiska föremål, ett embryo till en Kunstkammer eller kuriosa kabinett med rariteter av olika slag i form av naturalier, etnografika, fornfynd och andra kostbara föremål. I Brahes kuriosakabinett …bäverskinn s. 91 Den kanske mest intressanta samlingen i grevens rustkammare bestod av föremål som förmodligen kom från Amerika och som kallades ”indianiske saker”. I inventarieförteckningar på 1670-talet omnämns: En indianisk hammare, ett västindiskt sängetäcke av fjäder jämte andre västindiske saker, en stor indianisk fisk och två indianiske korgar. Exotiskt konsthantverk från fjärran länder var på 1600-talet högt uppskattade statusgåvor. I mars 1664 får hauptmannen en försändelse med ett antal föremål som skänkts av guvernören Johan Printz ättlingar efter dennes bortgång. Till greven skriver Jonsson: ”Eders HögGrevl.Nåd påminner sig nådigt att för 8 dagar sedan är mig befallt att hit hämta från Johan Papegoja, några saker som salig Printzens arvingar Eders Hög.Grevl.Nåd förärat hade. Vilka saker jag då strax med express efterskickade, de där nu här ankomna äro, nämligen en polsk sabel med silverbeslag på bältet, en vit bäver och en yxa med indianiske penningar skaftet inlagt, vilka efter befallning i rustkammaren inlevererade äro”.
Printz var under åren 1643-1653 guvernör i Nya Sverige och från 1658 landshövding i Jönköping. Han gick ur tiden 1663.
Av de skänkta sakerna är yxan mest intressant. Den hade indianska penningar d.v.s små snäckor inlagda i skaftet. kanske är det denna yxa som benämns indiansk hammare i inventarieförteckningarna på 1670-talet.
På Etnografiska museet i Stockholm finns en indiansk yxa eller tomahawk med små snäckor inlagda i skaftet. I Norden är endast två tomahawker av denna typ kända. Den ena finns på Etnografiska museet i Köpenhamn och har tillhört Fredrik III:s kuriosakabinett i Gottorp. Det andra exemplaret förvaras alltså på Etnografiska museet i Stockholm. Den danska yxan har ett blad av grönsten men den svenska är försedd med ett blad av järn som, åtminstone för en lekman, liknar en hammare. Enligt intendent Staffan Brunius ingick yxan i Karl XI:s samlingar 1686. 

Man har inte med säkerhet kunnat fastställa yxans proveniens men lutat åt att den kanske kommer från Sveriges nordamerikanska koloni. Tack vare breven från Lars Jonsson vet vi nu med säkerhet att åtminstone Brahes tomahawk skänktes av guvernören i kolonin Nya Sverige. kanske är det rent av samma yxa som numera ligger där i sin monter på Etnografiska museet i Stockholm.

I en uppsats om Skokloster säger den anonyme författaren...s.114 "Rustkammaren, förmodligen den största och fullständigaste i Sverige, är indeld i den Wrangelska och den Braheska, hvardera upptagande tre rum. Den Wrangelska innehåller....koger, pilar, ibland hvilka flera Indianska, ... modeller till åtskilliga krigsmachiner, en Indiansk kanot, käppar runstafvar m m". Se:
Skokloster. - 16 s. : ill [s. 100]
= Sid. [100]-116 i:
Svea : Folk-kalender för 1850 / Med bidrag af Onkel Adam, Mellin samt flere författare. - Stockholm :
Bonnier, 1849. - 186 s. : ill.    

Linné, Sigvald
Från Nya Sverige. - 5 s : ill.
= Sid.297-[301] i: PRIMITIV..., 1947.
  Ngt om Stridsklubbor från Delaware nu på Skokloster, och om tomahawker från 1700-talet, .Rydén, S.  
Discovery in the Skokloster collection of a 17-century Indian head dress from Delaware. -  
Se: ETHNOS // 1963.  

Kylsberg, Bengt
Den konstfulla tekniken. - 27 s. : ill.
= Sid. 227-253 i: SKOKLOSTERS SLOTT, 2004.
  Uppsatsen som berör de olika vapen- och föremålssamlingarna på Skokloster och hur de förvärvats, innefattar en notis om indianföremålen från Nordamerika (s. 242, bild s 243). En notis finns också till Johan Ekeblads brev som beskriver hur man 1654 med anledning av drottning Kristinas abdikation och Karl X:s trontillträde höll en "karusell" där ett "lag" var utklädda till indianer. (Se Johan Ekeblads bref / utgivna af N. Sjöberg. - Vol 1: Från Kristinas och Cromwells hof. Stockholm, 1911. - 451 s : ill.) 

  Mer om föremål från Nya Sverige?

Larsson Haglund, Ingrid
Per Brahe den yngres Visingsborg : Slott, kök och trädgårdar i grevens tid. - Visingsö : Intergarden / Ateljé Lovisa, 2004. - 168 s. : ill.

Man kan undra varför så lite, eller egentligen ingenting i indianföremålsväg finns kvar efter Johan Printz. Kanske gav han bort en del till Per Brahe. Visingsborgs grevskapskrönika från 1600-talet upplyser om att på slottet fanns "åtskillige rustkamrar, en del av kostbare och förarbetade gevär och tyg samt inländske antikviteter, en del av åtskillige utländske mycket antikiske saker samt eljest allehanda gevär". (s. 107). I rustkammaren förvarades också en del etnografiska förmål, fornfynd och kuriosa.  .. ett bäverskinn, ett västindiskt sängtäcke av fjädrar jämte andre västindiske saker som inte närmare beskrivs... En indianisk hammare, en indianisk fisk och tre indianiske korgar kom kanhända liksom de ovannämnda västindiske sakerna från Delaware, Sveriges koloni i Nordamerika, och hade kanske skänkts av Johan Printz...
säger författaren insiktsfullt! (sid 109)


Haglund har mer intressant att berätta i följande skrift:

Larsson Haglund, Ingrid
Högvälborne Greve Nådigaste Herre : En studie av Lars Jonsson Lagerbergs brev till Per Brahe den yngre åren 1643-1675. - Visingsö : Atelje Lovisa, 2010. - 574 s. : ill.
Brev från Lars Jonsson, hauptmann på Visingsborg till Per Brahe ligger till grund för boken:

Boktryckaren Johan Kankel
År 1666 anställde Per Brahe en boktryckare på Visingsö. Det var Johan Kankel kommen från Danzig….Kankel tryckte notpapper och annat material till skolan men framförallt var det greven som försåg honom med större arbeten. (sid 84)

Grevens kuriosakabinett (sid 90)
Liksom de flesta bildade adelsmän på 1600-talet intresserade sig Per Brahe den yngre för fjärran länder och främmande kulturer…. Av inventarieförteckningarna på Visingsborg framgår också att i slottets kansli och rustkammare fanns, enligt tidens mode, en liten samling mycket exotiska föremål, ett embryo till en Kunstkammer eller kuriosa kabinett med rariteter av olika slag i form av naturalier, etnografika, fornfynd och andra kostbara föremål. I Brahes kuriosakabinett …bäverskinn s. 91 Den kanske mest intressanta samlingen i grevens rustkammare bestod av föremål som förmodligen kom från Amerika och som kallades ”indianiske saker”. I inventarieförteckningar på 1670-talet omnämns: En indianisk hammare, ett västindiskt sängetäcke av fjäder jämte andre västindiske saker, en stor indianisk fisk och två indianiske korgar. Exotiskt konsthantverk från fjärran länder var på 1600-talet högt uppskattade statusgåvor. I mars 1664 får hauptmannen en försändelse med ett antal föremål som skänkts av guvernören Johan Printz ättlingar efter dennes bortgång. Till greven skriver Jonsson: ”Eders HögGrevl.Nåd påminner sig nådigt att för 8 dagar sedan är mig befallt att hit hämta från Johan Papegoja, några saker som salig Printzens arvingar Eders Hög.Grevl.Nåd förärat hade. Vilka saker jag då strax med express efterskickade, de där nu här ankomna äro, nämligen en polsk sabel med silverbeslag på bältet, en vit bäver och en yxa med indianiske penningar skaftet inlagt, vilka efter befallning i rustkammaren inlevererade äro”.
Printz var under åren 1643-1653 guvernör i Nya Sverige och från 1658 landshövding i Jönköping. Han gick ur tiden 1663.
Av de skänkta sakerna är yxan mest intressant. Den hade indianska penningar d.v.s små snäckor inlagda i skaftet. kanske är det denna yxa som benämns indiansk hammare i inventarieförteckningarna på 1670-talet.
På Etnografiska museet i Stockholm finns en indiansk yxa eller tomahawk med små snäckor inlagda i skaftet. I Norden är endast två tomahawker av denna typ kända. Den ena finns på Etnografiska museet i Köpenhamn och har tillhört Fredrik III:s kuriosakabinett i Gottorp. Det andra exemplaret förvaras alltså på Etnografiska museet i Stockholm. Den danska yxan har ett blad av grönsten men den svenska är försedd med ett blad av järn som, åtminstone för en lekman, liknar en hammare. Enligt intendent Staffan Brunius ingick yxan i Karl XI:s samlingar 1686. 
Man har inte med säkerhet kunnat fastställa yxans proveniens men lutat åt att den kanske kommer från Sveriges nordamerikanska koloni. Tack vare breven från Lars Jonsson vet vi nu med säkerhet att åtminstone Brahes tomahawk skänktes av guvernören i kolonin Nya Sverige. kanske är det rent av samma yxa som numera ligger där i sin monter på Etnografiska museet i Stockholm.

© Staffan Jansson 2017

© Staffan Jansson 2017