Etnografi i Nordamerika : indianerna
av Staffan Jansson 

The American Revolution / National Park Service

ANLEDNINGAR TILL AMERIKANSKA FRIHETSKRIGET / REVOLUTIONEN.

Talet om skatter och svagt parlamentariskt inflytande är förvisso viktigt när man talar om början till de amerikanska koloniernas lite desperata uppror mot England. Men mer än så är att i Nordamerika hade utvecklingen tagit helt andra banor än i moderlandet. Brittiska lagar och allmänt oförstånd när det gällde koloniernas nufynna frihet är viktiga faktorer.

DEN KUNGLIGA PROKLAMATIONEN AV 1763 : Inga vita väster om Alleghanybergen!!
Bland det kanske centrala i detta är den kungliga Proklamationen av 1763, där det fastslogs att landet öster om Alleghanybergen var indianernas och de vita hade inte där att göra. Ett starkt exempel på hur kolonisterna tog lätt på denna förvånansvärt moderna lagstiftning läser vi i ett brev som George Washington skrev till Captain William Crawford 1767:
  I can never look upon the Proclamation in any other light (but this I mahy say between ourselves) than as a temporaary expedient to quiet the Minds of the Indians & [one that] must fall of course in a few years expecially when those Indians are consenting to our Occupying the Lands. [A]ny Person therefore who neglects the present opportunity of hunting out good Lands & in some Measure Marking & distinguishing them for their own (in order to keep others from settling them) will never regain it. (Se Calloway 2006 s 99).

LANDJOBBERIET
Här har vi förklaringen till vad som komma skall. Landjobberiet som det kallades. D v s trots den kungliga proklamationen började man mäta ut indianernas land åt sig själva och man lande inte mycket hinder i vägen för att sedermera roffa det till sig. George Washington var alltså en av de tidiga och mest tydliga landjobbarna. Samtidigt kunde han egendomligt nog vara en god vän med stammarna och deras företrädare. Till en viss gräns då förstås.