11.500 år sedan
De tidigaste vetenskapligt belagda tecknen på hur de första människorna, Paleoindianerna, kom till nordöstra Nordamerika, vilket inträffar vid slutet av den senaste nedisningen av området.
10.000 år sedan
Folk som arkeologerna kallar arkaisk kulturtradition börjar jaga småvilt som rådjur och börjar samla växter mer målmedvetet allt eftersom ett gynnsammare klimat ersätter den rådande tundran med skog.
3.000-4000 år sedan
Folken i Nordöst börjar i tilltagande omfattning anamma teknologiska innovationer, som t ex krukmakeri som utvecklats längre söder- och västerut. Klimatet börjar likna nutidens.
1000 år sedan
Pilbågen, krukmakeri och lerpipor (rökpipor); långhus ; tecken på majs-, bön- och squashodling; andra verktyg och teknologier som vi känner igen från historiska indianer i området. Klimatet vid den här anses varmare, den s k Medeltida värmeperioden.
Ett gynnsamt klimat för att förlita sig på majsodling.
500 år sedan
Européer börjar dyka upp vid östra Nordamerikas kuster.
1524
Giovanni da Verrazzano, en italienare anställd av Frankrike skriver den tidigast kända reseberättelsen som nämner indianerna kring nuv New York.
Litt:
Winship, George Parker
Sailors narratives of voyages along the New England coast, 1524-1624. - Boston : Houghton, Mifflin, 1905. - 292 p : ill.
Innehållsförteckning. (Giovanni da Verrazzano s 1-24).
1607
Den sammanlagda indianbefolkningen kring New York (Munsee landet) kan ha uppgått till 15.000 individer.
Engelsmännen grundar sin första permanenta Nordamerikanska koloni vid Jamestown, Virginia.
1609
Holland och Spanien sluter ”12-årsfreden” under sitt långa krig. Holländska handelsmän anställer en engelsman, Henry Hudson, för att segla österut och hitta en nordlig passage tll Orienten. I stället seglar han västerut över Atlanten i sökandet efter nordvästpassagen och blir den förste kände europé som seglar uppför floden som kommer att bära hans namn.
Litt:
Powys, Llewelyn 1884-1939
Henry Hudson. - New York : Harper, 1928. - 213 p.
1609 forts
Som följeslagare till ett algonkinindianskt krigståg hamnar Samuel de Champlain i strid med Irokeser vid sjön som nu bär hans namn.
1609 forts
Det första Anglo-Powhatankriget bryter ut i Virginien. Kriget upphör 1613.
1614
Holländska handelsfartyg tillhöriga det nyetablerade New Netherland Company ges rätt att besegla, kartlägga och handla längs Nordöstra Nordamerikas kust under en treårsperiod.
Holländarna anlägger Fort Nassau på Hudsonflodens strand (nuv Albany NY)
1616
En epidemi, av kanske lungpest (pneumonic plague) bryter ut bland indianerna i New England. Sjukdomen klingar inte av förrän 1619.
1618
Trettioåriga kriget bryter ut i Europa.
1620
Engelska nybyggare etablerar sin första koloni i Massachusetts Bay, vid Plymouth, Plymouth koloni.
1621
Fördraget mellan Holland och Spanien upphör.
Holländska "States General” ger tillstånd till ”Dutch West India Company” att etblera och vidmakthålla utposter i New Netherlands, Västafrika, Brasilien och Västindien…
1622
Det andra Anglo-Powhatankriget bryter ut i Virginien och slutar 1624.
1624
Holländarna bygger Fort Orange nära det övergivna Fort Nassau.
Det första kriget mellan Mohawker och Mahikaner (Mahicans) bryter ut. Stridigheterna slutar 1628.
Johannes de Laet ger ut den första utgåvan av Niewve Wereldt, som är den första beskrivningen av New Netherlaned.
1624
Holländarna köper Manhattan av indianerna för av handelsvaror värda av sixty guilders. De bygger ett Fort Amstderdam på öns sydspets. En by växer snart upp där bredvid fortet.
1630
Det holländska West India Company sanktionerar The Patroon system som ger rika investerare rätten att administrera ägor som de själva köpt av indianerna.
En sådan ägare Michiel Pauw skaffar sig de första ägorna av Munsee-hövdingarna (Sacheeems). Hans ”patroonskap” kallat Pavonia efter honom själv, utgör la i Staten Island, Bayonne halvön och i New Jersey.
Engelska Puritaner som agerar under ett (charter) tillstånd gällande Massachusetts bay grundar en koloni i Boston.
1633
Smittkopporna härjar New England och sprider sig til Irokeslandet 1634.
1637
Pequotkriget bryter ut i Connecticut. Engelsmännen massakrerar ickestridande indianer i Pequoternas stad vid Mystic och skapar ett tllstånd av terror i regionen.
1638
Pequoterna ger sig till engelsmännen. Engelsmännen splittrar pequotfolket och de bosätter sig bland engelsmännens grupper av kuvade indianfolk.
Svenskarna etblerar en koloni ”Nya Sverige krng Delawarefloden.
1640
Första fasen av Kiefts krig börjar när holländarna attackerar Raritanindianerna på Staten Island. Till en början drabbar fientligheterna området kring New York Habor area, men sprids efter hand vidare under 1641.
1642
Inbördeskrig börjar i England. Parlamentsvänliga krafter besegrar Karl I och avrättar honom 1649. Stridigheterna upphör 1651.
1643
Det andra och mer våldsamma Kieftkriget börjar när holländarna massakrerar Lower River indianerna. Massapequa, hövding Tackapousha och Hackensack, indianska ledare Oratam, figurerar för första gången i de skriftliga källorna.
1644
Holländska nybyggare ledda av engelska immigranter med erfarenhet från peqoutkrigen attackerar Lower River Indan-städer och massakrerar invånarna på fastlandet och på Long Island.
Det tredje (och sista) Anglo-Powhatankriget bryter ut i Virginien. Kriget slutar 1646.
1645
Fredsfördraget slutet 30 augusti avslutar de värsta striderna under Kiefts krig, men fientligheter fortsätter i Raritaneras land till 1649.
Indianernas befolkningsantal minskar i Munseeområdet till kring 4000.
1647
Influensa rapporteras frå New England.
1648 Med Westfaliska freden slutar Trettioåriga kriget.
1649
South Bay-hövdingen Mattano nämns för första gången i holländska källor.
1650 Fördraget i Fort Hope (nuv Hartford, Connecticut) definierar en gräns mellan New England och New Netherland.
1652 Det första Engelsk-Holländska sjökriget, "Anglo-Dutch Naval War”. Fördraget i Westminster återskapar fred mellan parterna 1654.
Esopus sachem Harman Hekan, mer känd som Ankerop. börjar skönjas i holländska dokument.
1653 Matinecock sachem Suscaneman dyker upp i dokumenten.
1655 Persikokrigen (Peach War) börjar i New Netherland. Fientligheter till 1657.
Manifestationen och kriget kan ha varit en demonstration emot holländarnas
erövring av Nya Sverige, eftersom Holländarna sänt en expedition från New Amsterdam som fick Nya Sverige att kapitulera. Adrien van der Donck publicerar sin ”Description of New Netherland”.
1658 Malaria rapporteras från området kring Delawarefloden.
1659 Stider mellan nybyggare och Esopus.
1661 Smittkoppsepidemi bryter ut i New York.
1662 Det andra Mohawk-Mahicankriget bryter ut. Pågår till 1675.
1663 Esopuskrigare tilltintetgör Nieuwdorp (Hurley, New York) och förgör på samma sätt nybyggetvid Wiltwijck (Kingston, New York). Holländsk militär med stöd av Long Islandindianer bränner två Esopusfort och skingrar invånarna där.
Etthundra indianer från Delawareflodens område hjälper Susquehannockerna att försvara deras fästning mot en belägrande irokesstyrka.
Hackensakledaren Pierwim, också känd som Hans, nämns för första gången i papper som finns i de koloniala arkiven.
1664 Ett antal indianer som bor i Munseelandet reduceras till mindre än tre tusen och antalet invånare i kolonin New Netherland är nu 9.000. Holländarna skriver på ett fördrag som ändar kriget med Esopus.
New Netherland faller för ett anfall av en engelsk flotta, blir brittiskt och kallas nu New York.
New Jersey blir brittiskt enligt engelska kronan när man ändå är på g.
New Yorks guvernör Richard Nicholls utlovar patent (ensamrätt och tillstånd) på 750.000 acres väster om Hudsonfloden vid Elizabethtown och Navesink innan nyheten om NewJerseys etablerande anländer. Detta skapar problem under hela kolonialtiden.
Smittkkoppor fortsätter att härja i regionen.
1665 Nicolls och hans agenter skriver avtal som skall vara en allians med Esopus och Mohawkerna.
Andra Anglo-Holländskakriget bryter ut.
1666 Franska trupper bränner mohawkernas byar. Mamanuchqua, en esopuskvinna som senare respekteras som ledare (hövding) och en go-between-person kallad Claes the Indian dyker upp i källorna för första gången.
1667 Freden i Breda slutar det andra Anglo-Holländska kriget. Engelsmännen sitter kvar i New York.
Pequannock, Connecticut, sachem Taphow, senare känd som ”the commander in chief of all Indians living in Northern New Jersey” nämns för första gången.
1669 Mohawkerna besegrar och tillintetgör en stor invasionsstyrka av Mahikaner och Nordliga indianer ledda av Josia Chickataubut.
1670 Indianerna säjer Staten Island för tredje och sista gången.
1672 Tredje Anglo-Holländska kriget bryter ut. New York återtas av en holländsk flotta.
1672 års uppror bryter ut i New Jersey.
1674 Andra fördraget i Westminster slutar tredje Anglo-holländska kriget. New York återgår som engelsk besittning för andra och sista gången.
1675 King Philips krig utbryter i New England. Bacon’s rebellion bryter ut i Virginien och Maryland. Susquehannockerna tvingas övserge sina hemland. Strider pågår i åratal i dessa trakter. Weequehela, senare känd som King of New Jersey nämns för första gången i engelska texter.
1676 The Quinttiparite deed skapar och etablerar kolonierna East och West Jersey.
En tillflykt för indianer etableras norr om Albanhy vid Schaghticoke, New York, för indianer som flytt New England och en annan asyl skapas ovanför fallen i Delawarefloden för Susquehannockerna. Influensa härjar i Senecalandet.
1677 THE COVENANT CHAIN skapas vid ett fördrag i Albany. Ett fördrag som länkar samman grupper av de Fem nationerna (irokserna) och Övre och nedre FlodIndiananerna med Engelska pronvinsstyrelser från New England, Maryland till Virginien.
1679 Smittkopor härjri regionen fram till 1680.
1681 Pennsylvania grundläggs.
Reneé Robert Cavalier de la Salle möter en styrka av algonkinindianer från Massachusetts , New York och Virginnien, inkluderande Munsees nära mynningen av St Josephsfloden i Michigan. Han kallar dessa med ett samlingsnamn: Loups.
1684 Malaria härjar i bygderna i nordväst famt ill 1685. Mamanuchqua, Pierwim och många andra ”Nedre flods-ledare” försvinner ur koloniala handlingar inom två år. Det totala antalet indianer längs nedre Hudsofloden och övre Delawarefloden minskar till ungefär 2.800 individer.
1685 Ludvig XIV väcker edikted från Nantes till liv. Det skyddade huguenotteri Frankrike. Många som flydde till England eller Holland tar nu sin tillflykt till New York eller Jerseys och förenar sig med belgiska coreligionister som emigrerat tidigare.
1686 De kolonier som uppstått på engelskt område förenas nu som ett administrerat av en kunglig guvernör. New York och Jerseys förs samman till Dominion of New England 1688.
1687 Loups (se ovan) i Ottawa county begär tillstånd för att flytta tillbaka till New York.
1688 Revolutionärer vill ha och får Kung James II och kronprins stadholder Prince Willem of Orange som Kung William III av England.
1689 Kolonister arresterar eller driver bort myndigheter och etablerar lika provinser. Jacob Leisler tar kontroll över styret i New York och Jersesys i namn av Kung William utan kunglig fullmakt. Skapar en huguenottkoloni utanför New York, New Rochelle.
Kung Williams krig mot Frankrike börjar. Irokeskrigare ödelägger Lachine precis utanför Montreal.
1690 Soldater och indianer som återvänder från krigshandlingar i Kanada sprider ofrivilligt smittkoppor i Munseelandet.
1691 Smittkoppor fortsätter att härja i regionen. Ovillig att släppa makten till en nyutnämnd kunglig guvernör så arresteras Jacob Leisler och han avrättas.
1693 Franska trupper bränner och förgör Mohawkernas städer.
1694 Shawneerna överger sin allians med fransmännen i västern joch flyttar mot Delaware Water Gap.
1696 Franska trupper under Frontenac tillintetgör Ondondaga och Oneidastäder.
1697 Fördraget vid Ryswick ändar King Williams War.
1699 Sista gången Tackapousha nämns i de gamla källskrifterna.
1701 Munseeindianernas antal når ett känt minimum på ca 1000 individer. Nära 50.000 europeer och nätan fyra tusen afrkanska slavar bor mellan Delaware och Hudsondalarna.
Den stora freden i Montreal slutar krigen mellan De fem nationerna och fransmännen med deras indianska allierade.
De fem nationerna flyttar till land längre västerut, under engelskt beskydd.
The Society for the Propagation of the Gospel in Foregin Parts (senare kallat The New England Company), grundas i London för att verka för Anglikansk tro och för att omvända indianer och afrikanska slavar i Amerika.
Queen Annes krig (1701-1713) (swe) tar sin början. Gula febern dödar 570 kolonister i New York. Smittkopporna härjar i regionen fram till 1703.
1709 Nutimus, en lenapehövding från Delawaredalen nämns för första gången i källorna.
Planer på en land och havsinvasion av Kanada går om intet när en lovad engelska flotta aldrig dyker upp.
1710 De fyra indiankungarna (Four Indian Kings, tre mohawker och en Upper River sachem) besöker England bl a för att skapa support för en ny attack på Kanada.
1711 Det andra invasionsförsöket av Kanada avbryts då huvuddelen av den engelska flottan som skickats för att kuva Quebec går förlorad i St Lawrenceviken.
Tuscarorakriget bryter ut i North Carolina.
Yamasees, Cherokeer och Catawbas hjälper Carolinierna att besegra Tuscaroras.
1712 Tuscaroraflyktingar börjar söka en fristad bland Unami oh Munsee-delawarer i Pennsylvania och New York.
En slavrevolt i New York slås brutalt ned.
En misslyckad belägring av Detroit utförd av Mesquakie (Fox) och Mascoutenindianer inleder Foxindianska krigen. Striderna håller på fram emot 1733 och det skingrar och nästan helt tillintetgör Mesqauakifolket.
1713 Freden i Utrecht ändar Queen Annes War.
1714 Indianer från Munseeområdet säljer det sista av sina störe landområden öster om Delawarefloden.
De Fem Nationerna bjuder formellt in Tuscaroras att bosätta sig under deras beskydd i Susquehannadalen.
1715 Flodindianska krigare förenar sig med Tuscaroras och Irokesiska krigargrupper beger sig söderut för att anfalla Yamasses som ligger i fejd med North Carolina.
1716 Irokesiska diplomater meddelar sina allierade i the Covenant Chain (Förbundskedjan) att från nu skall gåvor (tribut?) till förbundet bestå av sex delar. D v s Tuscaroras skall ha sin beskärda del. Snart börjar också kolonisterna att benämna irokesförbundet för ”De sex nationerna”, (Six nations). Smittkoppor härjar fram till 1717.
1720 Indianer från Munseelandet, mestadels små grupper spridda mellan Housatonic och Susquehannadalen, kanske 1000 till antalet. Europeerna är 92.300 och det finns nästdan 11.000 afrikanska slavar i Pennsylvania, New Jersey och New York.
1722 Kriget bryter ut mellan Abenakis och nybyggare i New England. Det upphör 1726.
Landsförvisade Flodindianer lever bland andra indianska flyktinggrupper vid Ochquaga, Tioga och andra städer längs övre sträckningarna av den västra och nordliga bifloderna till Susquehannafloden.
1727 Namnet Munsee förekommer för första gången i koloniala källor med hänsyftning till indianer som lever längs Susquehannaflodens övre bifloder.
Weequehela hängs för att ha dödat en nybyggare i New Jersey. Kort därefter flyttar de flesta av hans band till Leighdalen vid Delawareflodens förgrening. (”Forks of Delaware").