google-site-verification=xIcd-JNpwhS1jhq_3VW-d_DmkWzCngQyOEy0u0dD-TU

Missionsbyarna bland Delawarerna

Den som studerar den Delawareiindianska historien, i synnerhet utvecklingen under 1700-talet snuddar snart över uppgifter om diverse missionsbyar under ledning av de
s k Moravians, eller som vi säger i Sverige ”De Mähriska bröderna”. Uppenbarligen hade dessa Mähriska bröder så mycket bättre lycka i missionsarbetet än vad t ex präster i den gamla svenska kolonin hade. Men vilka var dessa Mähriska bröder?
Till att börja med var det en liten tidig reformatorisk grupp i Tjeckien som under förföljelser fick skydd av greve Zinzendorf år 1722. Som vanligt när det gäller organisationer,  religiösa eller politiska, så är deras historia en av splittring och konsolidering. De Mähriska bröderna uppgick snart i, eller samverkade med, vad som skulle bli känt som Herrnhutare. Zinzendorf uppmuntrade medlemmarna till missionsarbete världen över.

Bland Nordamerikas indianer började man sitt arbete 1742 (efter ett kort misslyckat försök i Georgia 1735), då man inspirerade av Presbyterianernas mission i Stockbridge anlade en missionsby bland Moheganerna i New England kallad Shekomeko. (Shekomenko)
 Det påstås att i motsats till andra protestantiska missionärer levde de Mähriska bröderna och klädde sig, som indianer och det var visst inte ovanligt att eropeiska besökare misstog Mähriska bröder för indianer.

Indianerna hade alltså inte samma misstänksamma inställning till dem som till andra vita i området. Däremot blev de betraktade av dessa andra vita på samma sätt som de betraktade indianerna. De Mähriska bröderna blev ett hot med det vita samhällena som strävade efter total segregation mellan folken. Vidare försökte Mähriska bröderna stoppa spritförsäljningen till indianerna vilket var en för kolonisterna uppskattad inkomstkälla. P g a ständiga dödshot övergavs Shekomenko 1745.

Med tiden uppstod även en klyfta bland Delawarerna själva. De i missionsbyarna tenderade att hålla sig väl med amerikanarna under frihetskriget och kom därmed att inta en helt annan position än de frihetskämpande falangerna.

1741 hade de Mähriska bröderna grundat en annan missionsby i Pennsylvania bland Delawarerna (Lenape) kallad Bethlehem. Härifrån utgick ett missionsarbete som etablerade ett antal andra missioner bland indianerna i området.

1755 anföll ickekristna Delawarer missionen vid Gnadenhütten, Pennsylvania (Nuv Lehighton, Pn). Man brände ner byn och dödade flera missionärer. De flesta indianerna lämnade området för att skapa sig en ny hemvist i Ontario, Canada. Än i dag lever de där kända som ”Moravian on the Thames” (2)

Årtionden tidigare hade många Lenape utvandrat västerut till Ohio för att slippa kolonisternas förtryck och pressen från irokeserna i New York. Många av Lenapernas band samlade sig kring huvudbyn Coshocton vid Muskingum River. Här fanns ett antal missionsbyar kallade Schoenbrunn (1772), Gnadenhütten (II) grundad av David Zeisberger (2) och Salem vid Tuscarawas River. Det var här den grymma Massakern vid Gnadenhütten 1782 utspelade sig. (2)

    


RÅDSLAGET I KYRKAN, EASTON 30 JANUARI 1777
Some of the first settlers of ”The Forks of the Delaware” and their decendants / being a translation from the german of the record books of the First Reformed Church of Easton, Penna. : From 1760 to 1852. / translated and published by Henry Martyn Kieffer. - Pennsylvania : Eastton, 1902. - 404 p. : ill.

   Innehåller kyrkböcker typ födda och döda i den kalvinistiska First Reformed Church of Easton. Har sitt uppebara värde, men inte för indianhistorikern. Inte heller har sammanställaren kunskaper om den första Palatinerkolonisationen av the Forks. Värdet ligger i kapitlet ”The indian treaty of the church, januari 30 1877” En notis som antyder att indianernas diplomati måhända tog överdrivna svängar.  Man ville gärna ha konferenser med kolonierna väl ofta, förstås i syfte att erhålla gåvor. 

© Staffan Jansson 2017