google-site-verification=xIcd-JNpwhS1jhq_3VW-d_DmkWzCngQyOEy0u0dD-TU

Kolonialhistorien på nytt



KOLONIALHISTORIENS DRIVKRAFTER

Torskfisket
  Det första incitamentet till Amerikafärder var behovet av torsk. Katolska kyrkan hade en förfärlig mängd helgdagar, och under dessa fick man inte äta kött. Torsken var lätt att fånga och den var lätt att transportera över långa sträckor. När man talar om att människor ”förr” arbetade förfärligt långa arbetsdagar och aldrig fick någon avkoppling har man nog inte tänkt på att halva året i den katolska kalendern var helgdagar. Kanske är det en bidragande orsak till protestantismens förmåga att skapa arbetsamma entreprenörer? (Max Weber).

Bävern
  Bäverhatten hade funnits länge i olika delar av världen. I Flandern verkar det ha varit ett mode under tidig medeltid.
  I Norden finns det allmogehattar (?) och f ö sägs det att självaste Oden hade slokhatt.
  Senare kom den folkliga Svenska hatten att användas av Gustav II Adolfs soldater som 
  skapade efterfrågan bland nya grupper av människor som ville ha den åtråvärda hatten.
  I England var det inte bara män som hade den. Kvinnor avbildas ofta med en väldig 
  bäverhatt.
  Pälsdjur hade man förståd alltid jagat. Om inte annat så för att skaffa skinn som värmde.
  Men också som statusprylar.
  Nu är det så att den enda filt som är riktigt bra för tillverkning av bredbrättade filthattar är bäverfilten. Och bävern var utrotad i Europa och Ryssland.
  Snart upptäckte man att Nordamerika var en bäverreserv utan motstycke.
  Länkar till sidor i sidan
Religionsförföljelserna i Europa

1561 FÖRSTA EMIGRATIONEN AV VALLONER
Under tiden för spanjorernas försök att behålla Nederländerna katolskt flydde en mängd valloner från Belgien. Dessa var reformerta. De som blev kvar, mer eller mindre tvingades att tillhöra katolska kyrkan. Dessa reformerta valloner förde med sig en mängd know how och industriella tekniker till Holland. De utgjorde den första vågen som skapade den holländska guldåldern. Detta skedde alltså i slutet av 1500-talet.  

Första vågen av franska reformerta kom från Belgien - Vallonerna. Ankomsten av den spanska inkvisitionen 1561 till Nederländerna hade redan drivit tusentals Vallonska familjer i exil. Bland dem var det många som fann sin tillflykt i England. Med sig hade de hantverkskunnande och ekonomiskt företagande som skapade nytt välstånd i landet. 
(Baird: Sid 273 History of the Huguenot emigration to America. - ).
(Norfolk and Suffolk housed émigré communities of Walloons, Calvinist weavers from Flanders who had soughtasylum but retained ties with their homeland. At least in 1582, Brdowne and Harrison decide to go into exile themselves. ( Sid 90 i Bunker, N: Making hast from Babylon))
  Ett par år senare skedde en större emigration riktad mot den protestantiska staten Holland. De vallonska provinserna Artois och Hainault tillsammans med edel av det franska Flandern vägrade att enas med Holland och Zealand i syfte att skapa ett samvälde ”United Netherlands”, och föredrog att alliera sig med Spanien igen. De protestanter som fanns kvar i nämnda provinser flyttade nu i tusental till Holland där de var välkomna. Vallonska områden och vallonska kyrkor organiserades i nästan alla större städer. (Baird s 273) och inflödet av intellektuell och industriell kompetens med migranterna visade sig ovärderlig.
 
Tidigt under 1600-talet var det inte få av dessa familjer, franska och vallonska, som sedermera slog sig ned i Amerika, kom att leva i de gästvänliga holländska städerna. Ingen stad var mer attraktiv för emigranterna än Leiden. Och ingen stad kom att vara mer betydelsefull för den eurpeiskt-amerikanska kolonialhistorien. Det var ju också här de engelska puritanska grundarna av Plymouthkolonin dröjde sig kvar under det att planerna på kolonin i Nordamerika fullbordades.  (Släkten Bayard Nicholas Bayard och Peter Stuyvesant). (Baird s 277)

  1609
En grupp engelska flyktingar anländer till Leiden 1609 från Nottinghamshire. Man hade hört att relgionsfrihet kunde erhållas i Nederlnderna. Brownisterna som de först kallades hade först tänkt att de skulle slå sig ned i Amsterdam men blev snart rekommenderade Leiden. Relationerna med holländarna beskrivs som mycket goda här. (Baird 280).




  Den andra och mer kända flyktingströmmen från Frankrike av reformerta, alltså hugenotterna som de kallades inträffade efter Bartolomeinatten och upphävandet av edikten i Nantes 1685.


Kolonialhistorien på nytt - första tråden Hugenotterna i Nya Frankrike.

Ediktet i Nantes skres på den 13 april 1598. Ett dokument som tillerkände protestanter i Frankrike medborgerliga och religiösa rättigheter. Detta skedde under Henrik IVs regim. Fattas bara annat, han var ju själv bara tvångskatolik och motor bakom ediktet var hans rådgivare (hugenotten) Sully. Sully var främst intresserad av att få landets inre affärer att blomstra. Henrik delade förstås Sullys åsikter, men hade vidare vyer. Kungen uppmuntrade utrikeshandel och koloniala företag. Han hade ambitionen att frankrike skulle ha en habil flotta, i synnerhet för att kunna konkurrera med Spanjorer och Portugiser om äventyr och kolonier i främmande världsdelar. Hans mentor i dessa ärenden var Coligny. Båda ville de grunda en fransk koloni i Nordamerika. (Baird: History of the Huguenot emigration to America s 79-80)

Redan hundra år tidigare hade franska fiskare seglat mot New Foundlands torskvatten. Från hamnar i Normandie och Bretagne, från La Rochelle hade hårdföra sjömän korsat Atlanten för att konkurrera med engelsmän och basker om kommersiella möjligheter i Amerika. Många av dem var Protestanter. ”Not a few of them were Protestants. Many of the ships that visited the fishing banks, or cruised along the shores of the gulf of St. Lawrence, were owned by Huguenot merchants, and manned by Huguenot sailors, whose loud voices were often heard, in port and at sea, to the indignation of all good Catholics, as they joined lustily in singing Clement Marot’s psalms”. (Baird: History of the Huguenot emigration to America s 80-81).

REFORMATIONEN

Reformationen hade tidigt fått fotfäste i havsprovinserna längs västra Frankrikes kust. Kring 1534. Så snabbt och så genomgripande hade protestantiska missionärer skapat gehör för de nya idéerna, säger Baird s 82) att vid tiden för Ediktet i Nantes, hade inte den Romersk Katolska mässan lästs offentligt på 40 år i La Rochelle. 
  
PÄLSHANDEL OCH TORSKFISKE
Även om protestanterna tycks dominerat kolonialäventyren (undantaget jesuitmissionen) så hade oavsett trosuppfattning de koloniala företagen startat utan egentlig statlig inblandning. Handelskompaniernas och privata företagares affärer hade visat sig ovanligt lukrativa. Men ett incitament till att just huguenotterna var intresserade av Nordamerika var förstås deras osäkra situation i Frankrike. Och det förstås med rätta. Det dröjde inte länge förrän tiderna blev hårda igen.Det här visste Coligny och han märkte också hur de en gång motarbetade jesuiterna nu började återerövra sitt inflytande vid hovet.

VIKINGAR OCH BASKER - EN DISKURS
Såväl torskfisket och pälshandel samt hattmakeri, kan mycket väl haft sitt ursprung redan under vikingatiden. Vikingarna hade goda kontakter med baskerna norra Frankrike. Samtidigt hade under resor i österled stött på filtningskonsten och tagit den med sig. Åtminstone verkar det så. Allt detta och om resor till Vinland talade man säkerligen med baskerna om, och de såg säkert en möjlighet till ett torskfiske som andr inte hade.
Antagligen höll man tyst om, alternativt inte brydde sig om vad torskvattnen i väster egentliga var placerade, man tog det man ville ha, just torsken. Vaga och oprecisa spår av baskisk närvaro i Nordamerikas östra stater gör det möjligt att spekulera. Baskerna var måhända före Columbus i Amerika. I själva verket så var Columbus kaptener på Pinz en bask. Funderar man sedan kring hur lätt basker, fransmän och andra som trafikerade den nordliga rutten till Nordamerika klarade dessa sjöresor och jämför t ex med den möda Nya Sverigeexpeditionerna hade att korsa Atlanten den sydliga vägen, så häpnar man lite. Såväl fiskare som upptäcksresande tycks ju farit som skottspolar till ett land i väster man helt plötsligt gett till känna att man varit vid. Alltså, tänk efter. Varför ända in i glödheta letade man efter Amerika i norr när Columbus höll till i Centrala Amerika. Visserligen kan man tänka att man inte ville konkurrera, eller att man ansåg att nordvästpassagen var den mer troliga vägen till Indien. Men alltså, Columbus hade ju inte ens utforskat Västindien tillräckligt för att generera sådana företag. Det verkar bra mycket troligare att baskernaa och andra torskfiskare kände vägen till Nordamerika mycket väl.
 VIKINGARNA VAR JU DÄR FÖRST och de var säkerligen flitigare besökare i Norra Amerika än vad sagorna har möjlighet att berätta.


JESUITERNA
Jesuiterna hade faktiskt bannlysts från vissa områden i Frankrike av Henrik IV därför att de var de som utbildat mannen som nästan mördat honmom,  Jean Chatel, och hade gynnat Henriks fiender den Katolska ligan. Emellertid återfick jesuiterna sina rättigheter i Frankrike redan 1603 och Henrik gav dem t o m ett slott som bas för grundandet av en ny akademi, 1604.

FÖRSTA FRANSKA KOLONIALFÖRSÖKET - SIEUR DE MONTS 1603
8 november 1603 hade en fullmakt utfärdats till en hugenottsk gentleman från Saintonge, Pierre du Gua, sieur de Monts. Fullmakten gav honom rätt att inneha och bebygga en del av Nordamerika som ligger mellan 40 och 46 graderna nordlig latitud och så gett homom monopol på handel mellan Cape Race (på Newfoundland) och 40 latituden. Fullmakten skulle gälla i 10 år.

TIDIGARE FRANSKA UTFORSKARE OCH KOLONIALFÖRSÖK
Kusten här var inte ny för fransmännen. Den hade besökts och utforskats av Jacques Cartier nästan 70 år tidigare, och under Frans I hade ett misslyckat försök gjorts att grunda en koloni på St Lawrenceflodens stränder. Senare kolonialexperiment hade inte varit lyckosammare. Ett av dessa leddes också av en hugenottofficer. 1599 hade Pierre Chauvin, seigneur de Tontit från Honfleur i Normandiet, skänkts rättigheterna av Henrik IV att kolonisera Nordamerika. Han var en erfaren sjöman och militär och tillsammans med 500 män gick Chauvin ombord för en resa över havet. Med dem följde ett antal präster, samtliga kalvinister.
 Vid Toudessac, som ligger på St Lawreceflodens norra sida, vid mynningen av floden Saguenay, anlades en handelspostering. Här lämnades 16 män som skulle byta till sig pälsverk. Chauvin seglade tillbaks till Frankrike. 
  



new © Staffan Jansson 2017