Det kan vara förståndigt att dela in stammarna i Kalifornien i hanterliga sub-kulturområden. I periferin drog såklart grupperna åt andra kulturområden, varför vi här låter Modoc och Klamath i nordost återfinnas under Platåområdet, halvökenfoken i öster behandlas under Bassängområdet, folken kring Coloradofloden återfinns som Rancherias på Sydvästerns kulturområde. Det är tre bergskedjor som spelar roll före hur folken levde och hur vi delar in dem. Klamathbergen i Nordväst, kustbergen som går längs hela Stillahavskusten och Sierra Nevada som i Öster skiljer kulturområdet från Bassängditot. I sydöst tränger Mohaveöknen in i området och där finns bara folk som vi räknar till Bassängen. Språkligt och ekonomiskt hör de dit. Men två folk hittar vi öster om de berg som skiljer; västliga Mono och Tubatulabal.
Kvar blir då den enkla uppdelningen i
Nordöstra, Nordvästra-, Centrala- och Södra Kalifornien.
Centala Kalifornien får sägas vara det egentliga och typiska kulturområdet eller kulturområdets klimax. Influenser från periferi och omvärld togs om hand av de här folken och omskapades vagt till något eget. Eventuellt speglar de ett urgammalt sätt att leva som var så bekvämt men enkelt, att man helt enkelt inte hade lust att förändra det. När de vita kom hade man emellertid ingenting att sätt emot. Först drabbades man av spansk mission i söder och därefter den sedvanliga jordhungern förstärkt av guldrusher i övrigt.
Eklundar och gräsmarker dominerade ett bördigt lanskap som en gång var hemland åt grupper som Yokuts, Miwok och Nisenan m fl. Genom årtusenden var klimatet här närmast medelhavsliknande och man försörjde sig mest genom insamling av ekollon och laxfiske. Man hade lätt att försörja sig och ”stammarna” växte men aldrig ville man skapa allianser eller imperiebygge. Man var så nöjd med den egna byn. Trots avsaknad av jordbruk så tycks man alltså var nöjd med tillvaron och var högst skeptisk till vare sig någon kulturell evolution eller någon som helst annan förändring. Väpnad konflikt var alltså sällsynt såvida inte någon försökte störa det invanda livet. Det typiskt Kaliforniska hittar vi i Sacramento. och San Joaquinflodernas dalgångar men i Nordöstra Kalifornien kan vi hitta ett par grupper (Atsugewi och Achumawi) som tillräckligt skiljer sig från övriga för att utgöra ett eget subkulturområde.
Här var det ett berglandskap med forsar, djupa sjöar, låglänta träskmarker och barrskogar. Förstenade lavaströmmar skapade ett nästan månlikt landskap på sina ställen vilken kunde användas till försvarsliknande fort eller kanske blev den vulkaniska stenen till infernaliskt vassa pilspetsar.
Mot kusten till i Nordväst var klimatet ett milt havsklimat. Här fanns skogar av redwood-tall och gran; stora stim av lax tog sig upp för floderna och var en stabil försörjningsbas för folken längs floderna. Det förvånar alltså inte att folken här visar element som platsar i Nordvästkustens kulturområde. Det är ju bara yttersta perifirin av den livsstilen.
Centrala Kalifornien - kuststräckan
Den långa kustlinje som sträcker sig från norra Kalifornien och ned till San Franciskobukten och sedan vidare söderut mot Point Conception (mitt emot Sant Barbaraöarna) får absolut tillräckligt med regn för att skapa ett mycket angenämt liv. Så tyckte i alla fall folken som levde där. Folk som levde här var Kust Yuki, flera Pomostammar, KustMiwok, Costano, Salinan och Esselen hade tillgång till en mängd försörjningskällor. Floderna var fulla av lax, barrskogen, busk- och gräslandskap gav möjligheter till jakt och insamling som väl räckte till.
Den sydligaste delen av Kaliforniens kulturområde beboddes av Chumashfolken, Gabrielino, Luiseno, Ipai och Tipai. Området är ganska torrt och indianerna bodde i ganska glest lagda byar och levde väldigt mycket på ekollon (ett typiskt Kaliforniskt drag). Grupper som hade Stillahavskust kompletterade sin ganska magra vegetabiliska diet med fisk, skaldjur och strandade valar. Öster om kustbergen finns Mohaveöknen, en varm zon utan mycket regn. De Ute-Aztektalande Cahuilla, Serrano och Cupenofolken som bodde här utnyttjade framför allt eken och pinyonträden på bergssluttningarna.
Kalifornien som kulturområde skiljer sig från, är inte kongruent med, staten Kalifornien mest därför att halvökenområdet öster om Sierra Nevada räknas till Bassängområdet.
