google-site-verification=xIcd-JNpwhS1jhq_3VW-d_DmkWzCngQyOEy0u0dD-TU

Hugenotter - kronologi alllmänt


HUGENOTTERNAS EGENDOMLIGT STORA INFLYTANDE I NORDAMERIKAS KOLONIALHISTORIA OCH DÄRMED INDIANERNAS.
Kalvinism
 är den teologi som har sitt ursprung hos Jean Calvin och andra teologer och den utgör en teologisk grund för den reformerta kyrkan.
De franska kalvinisterna kallades under tiden för de franska religionskrigen på 1500-talet för hugenotter.
Kalvinismen är mest känd för läran om predestination och läran om människans totala fördärv. Sin största utbredning har kalvinismen i SchweizSkottland, västra TysklandNederländerna och USA. Till det sistnämnda landet har kalvinismen kommit genom invandring från tidigare nämnda länder, och satt sin teologiska prägel på många protestantiska samfund.
   Ett kyrkomöte i Stockholm avvisade calvinismen 1565. Det ansågs att den så kallade kryptokalvinismen hade en mäktig förkämpe och gynnare i Karl IX.  För kryoptokalvinismen bedrevs vid denna tid runt om i Tyskland ivrig propaganda och enskilda tidigare lutherska områden, såsom Bremen och Pfalz, övergick småningom helt till kalvinismen. Den svenska reformationen anses inte som avslutad förrän vid Uppsala möte 1593, då augsburgska bekännelsen antogs som rikets lära och man beslutade sig för att återgå till Laurentius Petris kyrkoordning från 1571. Den enda kyrkliga lära som skulle tillåtas var lutherdom - kalvinismkatolicismoch zwinglism förbjöds. Det fanns alltså under reformationen svensk kalvinism som under luthersk renlärighetsiver lagstiftades bort.
  Det kommer snart att visa sig att kalvinister, oftast kallade hugenotter, ibland var de valloner,  kommer att spela en avgörande roll för Sverige allt från kungamakten till den ekonomiska utvecklingen, särskilt med tanke på ekonomiska allianser med nederländare som Louis DeGeer m fl. Till slut tycks man fått tillstånd att grunda en kyrka på svensk mark: Franska reformerta kyrkan  grundades av franska kalvinister (hugenotter), i Stockholm på 1700-talet. Man var delvis flyende från hugenottkrigen.
  En egenhet med just hugenotterna är deras märkliga entreprenörsanda och företagsamhet. En tänkare som sysslat med ungefär det ämnet är Max Weber, själv hugenottättling. I Den protestantiska etiken och kapitalismens anda undersöker Weber varför kapitalismen utvecklades just i Västerlandet och inte någon annanstans.  Weber menar att den ekonomiska utvecklingen i Västerlandet rymmer en unik attityd till ackumulation av rikedom, nämligen en stark drivkraft att samla ihop en stor personlig rikedom, utan att de rikedomarna används till egen lyx och flärd, vilket han kallar kapitalismens anda. Kärnan i Webers teori är att attityderna i kapitalismens anda hade sitt ursprung i religionen.[11]

De tidiga kapitalisterna var ofta puritanskt kristna, många kalvinister. Enligt kalvinismens predestinationslära finns det vissa individer som är förutbestämda att komma till himmelriket efter döden. Genom ångesten denna föreställning gav hade det uppstått en idé om att det på förhand gick att avgöra vem som tillhörde de utvaldas skara och skulle få komma till himlen. Att till exempel lyckas i sitt arbete var ett tecken på att man var utvald av Gud, vilket gav kalvinisterna en väldig drivkraft att sträva efter ekonomisk framgång, samtidigt som man ansåg att lyx var något ont. Det är ur detta förhållningssätt som kapitalismens anda härstammar, enligt Weber. (Om Weber se även  Sven Eliaeson: Max Weber - myt och verklighet.
  Det är väl inte troligt att Webers åsikter är hela sanningen. Lutherska protestanter är också goda kapitalister. Men studerar man svensk ekonomisk historia så är grunden för svensk kapitalistisk utveckling kontakter med Holland (hugenotter) och då särskilt Louis DeGeer. Utan honom hade Sverige inte ens haft en krigsmakt att delta i Trettioåriga kriget med! Vi kommer att se att hugenotterna haft en egendomligt stor roll i Nordamerikas historia och därmed indianernas.

1509-1564 John Calvin
1536         Calvin publicerar Institutio Christianae Religionis eller Institutes of the Christian Religion.

1572 Bartolomeinatten


© Staffan Jansson 2017