google-site-verification=xIcd-JNpwhS1jhq_3VW-d_DmkWzCngQyOEy0u0dD-TU

Teton Sioux kronologi

Kring 1750
Präriekulturen med hela hästkomplexet kan anses vara fullt utvecklad bland nomadfolken. Här levde man ett fritt kringvandrande liv under väl 100 år. Grupper av Lakota-siouxindianer hade tid efter annan ökat sin närvaro på prärierna och därmed lämnat livet i skogslandet i öster, d v s nordvästra Wisconsin och Minnesota för ett prärieliv som innefattade landet väster om Missouri, bortåt Black Hills i väster, upp till Montana och Wyoming i norr, och söderut åtminstone genom Nebraska, kanske t o m Kansas. Tillsammans med Yankton och Santeegrupperna som blev kvar öster om Missouri, räknade folket kring 25.000 individer.
Lakotafolken, eller Teton som de också kallades bestod under historisk tid av 7 understammar. I norr Hunkpapas, No Bows (Sans Arcs = Itazipchos) Sihasapas (Blackfeet sioux), Oohenunpas (Two Kettles); längre söderut levde Miniconjous och Brulé (Sichangu) samt Ogalala
  I sin strävan att erövra de nordliga prärierna kom de att konfrontera ett antal andra indiangrupper som blev deras arvfiender. Dit hör Arikaras (Arickaree eller Ree), Crows (Kråkor) och Pawnee. Andra fiender blev Blackfeet (Svartfötter) i norr, och Shoshonerna (Wind River Shoshone) i väster. Cheyenner och Arapahoer däremot blev snart Lakotas bundsförvanter, vilka man gärna gifte in sig med.

Kring 1776 hade Lakotas dominerade Lakotas landet kring Black Hills

1800- talet
 I takt med att de vita på samma sätt drev allt längre västerut under 1800-talet så var det mest en fråga om tid innan Siouxstammarna konfronterade nybyggare, handelsmän, myndighetspersoner och USAs armé.

FÖRSTA SIOUXKRIGET 1854-1856

1851 FÖRDRAGET VID LARAMIE (eg Horse Creek) i Wyoming
.
(Artikel National Park Service, Wyoming History)
Med avsikt att göra livet lättare för de vita migranter som hade börja färdas över prärierna   ingrep USA med mlitär och kallade till ett fördrag vid Laramie. Inte nog med att man ville ha ett avtal med indianerna angående nybyggarkaravanernas säkerhet, man ville också definiera de indianska nationernas territorialgränser och man ville ha en talesperson från varje nation. Det senare var en helt omöjlig idé som snart fick konsekvenser.
  För Lakotas utnämndes emellertid brulésiouxen Conquering Bear till ”överhövding” för Lakotafolken. Man avgränsade också Lakotas territorium till att omfatta området mellan Heart River (North Dakota, söderöver omfattade landet hela Black Hills och ned till Nebraskas North Platte River. Östgränsen blev Missourifloden i North- och South Dakota och i väster avgränsades området av Belle Fourche, Cheyenne och North Plattefloderna i nuvarande Wyoming. 


1854 GRATTANMASSAKERN (Brulé sioux v s lt Grattan)
Nybyggarkaravanerna genom siouxlandet blev påfrestande för indianerna. Allt fler vita kom att färdas vägen över prärien, ofta med Oregon i väster som mål. Träd kring floderna fälldes, hästbetet ödelades och viltet skrämdes bort. Irritationen växte. Stingsliga nybyggare överreagerade på indianernas närvaro. En incident då en indian sköt en vilsekommen ko fick en grupp nybyggare att kalla på militär i augusti 1854. Resultatet blev en krigshandling där bruléindianerna kom att döda en militärkontingent på 30 man under en löjtnant Grattan, efter att den av USA tidigare utnämnde ”överhövdingen” Conquering Bear vid konfrontationen dödats av en soldat.

1855 ASH HOLLOW (Little Thunders Brulésiouxer vs General William S Harney)
Slaget eller massakern vid Ash Hollow, vid Platte River, var en vedergällning för händelserna året innan. Little Thunder hade övertagit ledarskapet bland brulé sedan Conquering Bear dödats. ”Slaget” betecknas av många som en massaker, då det mestadels var kvinnor och barn som dödades bland indianerna



© Staffan Jansson 2017