google-site-verification=xIcd-JNpwhS1jhq_3VW-d_DmkWzCngQyOEy0u0dD-TU

Kolonialhistoria 1. Allmänt 

När Amerikas förekomst var ett faktum fanns många aktörer som var intresserade av upptäckt, handel och kolonisation. Men genom Tordesillasfördraget som ganska fräckt strävade till att dela upp de nyfunna länderna mellan Spanien och Portugal tvingades t ex Frankrike, England och Nederländerna att i mycket hävda sina intressen med vapen i hand åtminstone till den dag då Den Oövervinnerliga Spanska Armadan krossades i Engelska kanalen 1588. 

  Ostindien var utöver Amerika ett område som lovade mycket. Där fanns en krydda som blev lika eftersträvansvärd som spanjorernas guld och silver från Mexico. Män villiga att riskera såväl kapital som livet för muskot som egentliga bara finns på några få öar i Banda-arkipelagen (sydväst om Nya Guinea). Muskoten hade hittat vägen till Europa långt tidigare i får vi anta en ringa omfattning. Dick Harrison säger att muskot fanns i en inventarieförteckning från kung Magnus Erikssons hushåll 1340, och han menar som ett faktum att hanseatiska köpmän under samma sekel sålde muskot på Skånemarknaden. (Milton 2001 s. 10)
  Muskotnöten var den mest eftertraktade lyxen i 1600-talets europa. Parallellt med bäverhatten då och kanske tulpanen, åtminstone i Holland. Muskot hade alltid varit dyr men nu började läkare i England och annorstädes mena att den hade diverse hälsofrämjande kvaliteter.

ENGELSMÄNNEN UPPTÄCKER AMERIKA
Det är lite besynnerligt med de engelska Atlantresorna under 1500-talet. I o för sig är det inte underligt att man försöker resa mot Nordamerika till. Det finns flera skäl. Men att man började 7 år efter Columbus och att man i stort sett forsatte norrut när man egentligen inte hade någon vinning av det. John Cabot som var först (av kända sjöfarare) hamnade av okänd anledning vid New Foundland, PRECIS som alla andra sjöfarare gjorde eller hade gjort. Han kallade Labrador för ”Landet Gud gav Kain”. Man kan undra vad alla senadre sjöfarare skulle där att göra? Verrazzano hade ju strukit längs Nordamerikas östkust från söder, ändå trodde alla sig hitta Nordvästpassagen i Norr. En sak vara ju att Spanjorerna fanns söderut. Det fanns annat som kom att intressera. Havet svämmade över av torsk, vilket inte intresserade Cabot särskilt mycket, och pälshandeln hade inte satt fart än. Cabot ville hitta vägen till Indien och Kina och/eller hitta guld och ädla stenar. Men varför just i norr. Kanske hade eventella tidigare resenärer talat om St Lawrencefloden som en möjlig väg västerut? Kanske hade islänningarna kunskap om den, antingen via baskerna eller på annat sätt. Det märklliga är ju att vikingarna kring år 1000 också hamnat vid New Foundland, men vi får inte veta mycket om deras intresse för torsken. En skribent menar att de måste haft torkad torsk på alla sina havsresor. Det låter mer än troligt.

  
TORSKFISKET
Engelsmännen och holländarna konkurrerade om sillfisket i Nordsjön, men viktigare än sillen var torsken. Torsken var en utmärkt saluvara till de katolska länderna där fisken fick ersätta kött under helgdagarna. Och helgdagarna var många i den katolska kalendern. Bristol gjorde som baskerna, seglade mot New Foundland till där torsken gick i väldiga stim. Utöver förekomsten fanns det utmärkta klippor att torka torsken så att den inte ruttnade under hemfärden. Baskerna måste ha siktat norrut alldeles efter Columbus upptäckt av Västindien, eller så hade de fiskar där långt tidigare. Det fanns skäl att tiga om de bästa torskvattnen för att slippa konkurrens. Det är möjligt att Columbus rådfrågat islänningar före sin resa, men helt klart var att han hade basker som navigatörer. (Columbus och baskerna) (Baskernas valfångande), det är helt enkelt möjligt att Amerika var välkänt bland fiskare från Baskien och Island. Säkert vet vi inte det. Men intresset för torskvattnen i norr var stort..

ATT RESA ÖVER ATLANTEN VERKAR HA VARIT EN SMAL SAK FÖR DEM SOM KUNDE….
Fransmännen av alla förstod vad som fanns därute och efter Cabots resa och berättlser började man skyndsamt exploatera vattnen kring New Foundland. Frankrike hade kanske mer direkt förståelse för hur katolikerna var beroende av torsken under fasta och helgdagar. 
1507 hade ett sådant fiskeskepp med sig en extra last av sju sauvages, indianer; de måste ha varit Beothuks. Vi har oomtvistliga bevis, säger Morison s 172, för att dessa fiskare brukade göra två resor om året till Grand Banks. Den första gav sig sent i januari eller tidiga februari och återvände så snart skeppen var fullastade. Sedan gjorde man en resa till i april eller maj för att vara hemma igen i september. Det här var förstås ”våtfiske” som innebar att man inte stannade och lufttorkade fisken, något som senare blev vanligt. Istället hade man landningsplatser hemma där sådant vidtog. Saint-Malo hade en sådan plats kallad Le Sillon så tidigt som 1519. 
 En fråga man ställer sig är: Varför var torskfiskarna så obekymrade sjöfarare. Här hör vi inte talas som skeppsbrott och elände, som senare drabbar engelsmännen i sina försök att korsa Atlanten. Och dessutom: I det perspektivet att torskfiskare från flera nationer obekymrat besökt Nordamerikas östra kuster, verkar de dokumenterade resorna som anomalier, liksom bekymmersamma fåtalet resor. En väsentlig anledning till att sjöfarare inte berättade om sina Amerikaresor var just påvens märkliga uppfattning att det nyupptäckta landet tillhörde endast Portugal och Spanien. Man riskerade repressalier om man sade sig ha varit där. Ta t ex uppgifterna om att Cabot tidigare varit i Brasilien. De uppgifterna får man bara av honom själv, i den meningen att han jämför förhållanden där med de kring New Foundland. Men han talar inte explicit om några resor till Brasilien. Vi kan med skäl anta att åtskillig sjöfart även på Nordamerika gjorts utöver torskfiskarnas.
Det kan ju hända att torskfiskarna hade baskiska lotsar med en unik kunskap om högsjösegling.
  Påvens bulla kom att upphöra med Jacques Cartier som sändes ut av Frankrikes Frans I, som i sin tur haft försänkningar som nu menade att påvens påbud bara gällde land som redan var upptäckt. Att upptäcka nytt var alltså o k. Senare efter engelsmännens och holländarnas krossande av Spanska Armaden 1588 gjorde sjöfarten fri för alla. Spaniens välde var i mycket krossat. Det också början till Holländarnas befrielse från det spanska oket och början av deras storhetstid som sjöfarare och handelsmän. Deras gyllene ålder.

1515 säljer Michel Le Bail, en handelsman från Bretagne 15.5000 saltad  torsk till lokala handlare i Rouen. 1529 börjar Normander vidareexportera fisken till England. Det franska Newfoundlandfiskset hade blivit storindustri. Snart hade man lärt sig att soltorka fisken på plats. Rouen blev centrum för soltorkad moreau, torsk, och sålde i hela Frankrike. Behandlad torsk är enklare att hantera, och rätt tillagad mer smaklig än salt sill. Det var en stor dag i Rouen 1542 när inte mindre än 60 fartyg lade samma dag med kurs mot Grand Bank utanför Newfoundland. 
  Det här säger oss egentligen att Atlantresor var vardagsmat för franska fiskare, vilket gör de trevande engelska försöken att ta sig över Atlanten för att grunda sina kolonier en smula förvånande. Franska hamnar hade alla övertag gentemot England för utforskandet av Atlanten, och franska staten gav mer support och bistånd än vad Tudors i England någonsin gjorde, men engelsmännen hade en sak som fransmännen inte hade, nämligen en Hakluyt som sammanställde berättelser om alla resor han fick tag i. Ändå var det så att sjöfart var centralt för engelsmännen och ganska perifert för Frankrike. 

Alltnog, engelsmännen ville gärna komma åt torsken. Deras skeppsbyggnadskonst var inte utvecklad för Atlantsegling. En mera piratliknande figur, Hawkins var en mer duglig sjöman som utan problem forslade slavar från Afrika till Västindien. En annan man från Devon seglade världen runt. Hans namn var Francis Drake. Men framför allt så seglade basker, fransmän och kanske fiskare från Bristol till New Foundland och tillbaka utan att lämna några skriftliga källor efter sig. Som vanligt är det vanliga inte dokumenterat, bara anomalierna, alltså undantagen. Och undantagen var delvis ganska klantigt utförda företag.

INDIANER I EUROPA UNDER 1500-talet
Hawkings förnöjer Henrik VIII med en exotisk indian. 

TURISTRESOR
Utöver kommersiella intressen för Atlantfärder tycks en del ”turistresor” gått av stapeln, med hemska konsekvenser som följd, som kannibalism.



DE FÖRSTA ENGELSKA FÖRSÖKEN ATT KOLONISERA NORDAMERIKA

1497 Cabot (New Foundland)  Eventuellt såg han Beothuks.
Cabot Project
Det var i Bristol som Cabot och hans familj bosatte sig när de kom till England 1495. Bristowe, som man skrev och sade på den tiden var under 400 år Englands näst viktigaste hamn. Bristol ligger inte långt från Raleigh och Gilberts hemtrakter i Devon. Bristol brukade handla på Island och brukade konkurrera med holländarna om sillfisket i Nordsjön. Men på 1580-talet när Cabot kom dit hade sjömännens beteende omöjliggjort fredlig handel med Island kanske mest beroende på konkurrens av den hårdföra Hansan. Bristol behövde nya vatten för sitt fiske. Det imaginära Hy Brasil fanns alltid som en möjlighet. På 1580 sändes flera skepp ut i jakten på denna illusion. Cabots uppdrag var att hitta sjövägen till Indien (och han fick gärna hitta Hy-Brasil på vägen, men det var ju bara bonus i så fall). När Cabot nådde New Foundland såg han spår av mänsklig aktivitet, men inga människor. Nu var det ju Beothukindianer som bodde där och de höll sig oftast i inlandet av ön. De var säkerligen vana vit hot utifrån. Var det inte tidigare europeiska expeditioner så var det fientliga Micmacs från fastlandet som besvärade dem. De var inte beroende av själva kusten för sin överlevnad.  Fyra år senare kidnappade Gaspar Corte Real Beothuker som fördes till Lissabon 1501. (s 180). Dessa Beothuker ägde ett trasigt svärd av italiensk tillverkning och örringar av silver märkta ”made in Venice”. Kan bara ha kommit från Cabot, menar Morison, (Northern Voyages 1971, s 180), som antar att det var ting som Cabot lämnat vid landstigningen och som Beothuks senare tagit hand om. Torsk fann man ett överflöd av i havet, men torskfiskande europeer nämns inte. Men det är mycket annat som inte nämns, typ isberg och dimma, under det att man på sedvanligt propagandiskt sätt säger att landet lämpar sig väl för silkesodling m m. Allt för att stimulera till fler upptäcktsresor. 1502 kallade den engelske kungen Henrik VII, som basat för  cabot resa landet för ”New Isle”. Senare sade han ”The newe found lande” eller ”The Newfounded Island” som ju senare blev Newfoundland.

1498 utfärdar Henrik VII en ny fullmakt för en andra resa genomförd av Cabot. Under den expediltionen om fem skepp försvinner Cabot och endast ett skepp honom förutan återvänder i förtid till England. Ingen vet vad som hände med de övriga. 
   
1501 Gaspar Corte Real, Portugal
Portugiserna kidnappade 55 indianer och tog dem med till kungen i Lissabon. (Morison s 215)  Dessa indianer var Beothuker ”som helt och hållet lever av jakt på vilt och fiske, som finns i ett överflöd i landet, som t ex hjortar med mycket lång päls, vars skinn de använder till kläder men också till att göra sina bostäder av och deras båtar….Deras sätt och uppförande är mycket vänligt, de skrattar en hel del och visar sig mycket glada och nöjda….Kvinnorna har små bröst och mycket vackra kroppar, och ganska vackra ansikten”. För somliga verkade de  väldigt mänskliga förutom deras klädsel!!! ”De går nakna förutom att de skyler sina kön som de döljer med skinn av ovannämnda djur.”

1502-1524
Portugiserna (baskerna?) var de som utforskade nordvästern och det goda fisket där. Exakt hur tidigt europeiska fiskare hittade torskfisket kring Grand Banks och kustvattnen kring Newfoundland vet vi inte för fiskare lämnar inte mycket arkeologi eller skriftligt efter sig. Man antar att det blev en förfärlig rush efter torsk efter det att Cabots berättelser blivit kända i England. De första säkra bevisen för fransk närvaro i fiskevattnen runt Nefoundland är från 1504, men det verkar som om Portugiserna är mest närvarande. Skall vi gissa på baskerna? Mycket av deras närvaro finns i namn, ofta förvridna i texter genom tiderna. Exempel är Baccalieu Island (Baccalhao, baskiska för torsk. Kabeljo)
.

1504
Rökt och inlagd strömming från Nordsjön och Engelska kanalen hade ebbat ut i den franska marknaden. 1504 finns det tecken på att fransmännen också fiskade kring Newfoundland, Great Banks, 1507 förde ett normansikt fartyg sju ”sauvages” , utan tvekan Beothuker till Rouen. (Morison 272)

1508-09
Sebastian Cabot (son till John C)

1524 VERRAZANO
Verazzano som gjorde den första väldokumenterade seglatsen längs Nordamerikas östkust från söder till norr hann med att trakassera indianerna och kidnappa en del av dem likväl:
  "That we might have some knowledge thereof, we sent 20 men a land, which entered into the country about two leagues and they found that the people were fled to the woods for fear. They saw only one old woman with a young maid of 18 or 20 years old, which, seeing our company, hid themselves in the grass for fear; the old man carried dwo infants on her shoulders, and behind

1527
John Rut

1534
Cartier, Jacques 1491-1557 Texter
Fransk sjöfarare och upptäcktsresande som under en expedition för att hitta nordvästpassagen till Cathay såg Newfoundland och Labrador 1534 . Hans berättelser ledde till en andra resa 1535-36 då han nådde platsen för Montreal och Quebec. Han genomsökte regionen igen 1541-42. Fransmännens senare anspråk på regionen basserades på hans första resor.
Träffade indianer som bör ha varit St Lawrenceirokeser i Stadacona 1534. Hochelaga 1535.


1536
Richard Hore  

1562
Laudonniere, Rene de [Hugenott] - Florida




Walter Raleigh (1552 el 1554-1618) växte upp i Devon. Hans halvbror (de hade samma mamma) var Humphrey Gilbert (ca 1540-1583). Gilbert och Raleigh hade en kusin vars namn var Richard Grenville (1542-1591). 
Walter Raleigh skaffade sig fullmakt av drottning Elizabeth I att kolonisera kusten av Nordamerika. 1584 skickades en recognoseringsexpediton under Barlow ut, men redan året efter utnämnde han sin kusin, Richard Grenville till amiral för den flotta om sju skepp som skulle föra engelska kolonister i syfte att etablera en militär koloni på ön Roanoke, nuv North Carolina. Från Devon kom också den världsberömde kaparen och världsomseglaren Francis Drake (1540-1596).

Amadas och Barlowe  se Hakluyt,1589. -  s 728 ff.
Amadas (f ca 1565?), who commanded the flagship (which may have been Raleigh's 200-ton vessel Bark Raleigh), was a member of Raleigh's official household, where he may have studied instrumental navigation and related mathematics under Thomas Harriot. Barlowe (1550-1620)  commander of the other vessel (possibly a smaller sailboat named the Dorothy), had become one of Raleigh's "owne servants" in Ireland as early as 1580-81.
Thomas Harriot 1560-1621
Shortly after leaving the university, Harriot entered the household of Walter Raleigh, where, according to Richard Hakluyt, he not only instructed Raleigh in the mathematics of navigation but also conducted instructional programs for Raleigh's sea captains, that they might "very profitably unite theory with practice" in their explorations. This teaching (resulting in a navigational text called the Arcticon, which has not survived) further stimulated young Raleigh to follow in the footsteps of his half brother, Sir Humphrey Gilbert, in attempting to explore and colonize the New World.

Humphrey Gilbert se: 
Hakluyt, Richard, 1552?-1616
The principall navigations, voiages, and discoveries of the English nations
George Bishop…, 1589. - 896 p.
  Sir Humphrey Gilbert p. 677-96

1602
Bartholomew Gosnolds expedition till New England, som beskrivs i rapporter av Gabriel Archer och av prästen John Brereton som reste med expeditonen som kaplan. Deras berättelser finns hos Purchas. 
Gosnold (1571-1607) Engelsk navigatör, sjöman och kolonisatör. Förde befäl över en expedition längs New Englands kust och öarna i Nantucket sound, 1602. 1606 tog Gosnold någdra av de första av Virginias kolonisdter på skeppet God Speed.

Archer, Gabriel
"The Relation of Captain Gosnold's Voyage to the North part of Virginia, begun the sixth-and twentieth of March, Anno 42 Elizabethae Reginae, 1602, and delivered by Gabriel Archer, a gentleman in the said voyage". - 1843. - (Collections of the Massachusetts Historical Society. 3. 8: 72–81).
 The book is also contained in Purchas 1625, pp. IV:1647–51.
 Och Gosnolds settlement at Cuttyhunk. - s 405 ff i [English exploration of North America]


XX. Tidiga upptäcktsfärder i Nordöst

Woodbury, Charles Levi, 1820-1898
The relation of the fisheries to the discovery and settlement of North America : delivered before the New Hampshire Historical Society, at Concord, June, 1880, and the Massachusetts Fish and Game Protection Society, at Boston, 1880. - Boston, 1880. - 26 p.

Reade, John 1837-1919
The Basques in North America. - Montreal : Dawsons Bros., 1889. - 39 p. -  (Transactions // of The Royal Society of Canada ; Vol 6, Section II 1888)

Smith, John, 1580-1631
A description of New England : or observations and discoveries in the north of America in the year of Our Lord 1614 : with the success of six ships that went the next year, 1615. - Boston : William Veazie, 1865. - 89 p. : Index.



  XX:1   Henry Hudson och New Netherland

Muskot
Torskfiske
Nordvästpassagen
Bäver
Timmer

Gemensam nämnare Hugenotter, Puritaner, Lutheraner
                                 La Rochelle (Vikingar, Basker)
Tyska reformerata och indianmissionerna t ex Gnadenhütten II
Fransmännen var ingen sjönation
Fransmännen hade ingen Hakluyt
Det katolska frankrike var bara avnämare av bäverhandeln. Hugnotterna skötte den.


Fransmännen i St Lawrencedalen
Engelsmännen i Akadien / Maine
Holländarna i New England
Engelsmännen i Virginien
Svenskarna i Delaware
Engelsmännen i New England

Kolonialkrig och Bäverhandel
Krig mot Fransmän och Indianer i Nordöst
                                                  i Pennsylvania


Frihetskriget
                   Kampen om Ohiodalen
Indianskt motstånd
Ekonomi för överlevnad / Jakt och förhandlingar, gåvor:
  Religiösa variabler. Miljövård - rovjakt, regligiösa implikationer.
Etnisk rensning
                            
Engelsmännen Hjortskinn och Slavar i Sydöst
Etnisk rensning i Sydöst

Spanjorer i Sydost
Spanjorer i Sydväst

Orsakerna till den europeiska kolonisationen av Nordamerika skulle förenklat kunna ses som en förkapitalistisk drift att skaffa råvaror och kapital. Naturligtvis fanns hela tiden tanken på en nordvästpassage till Indiens rikedomar i sjöfarnas medvetanden och visserligen fanns det kunskap om haven utan för New Foundlands rikedomar i form av Torsk, men det är inte säkert att detta är de verkliga incitamentnen till kolonisationsföretagen. Det finns nämligen en tråd i utvecklingen som är en smula egendomlig i historieskrivningen, kanske en förbisedd variabel som är ganska intressant. Vi får gå tillbaks till Trettioåriga kriget och till Reformationen för att se den utgångspunkten.
  Man skulle lite vågat kunna säga såhär: Utan Jean Kalvins reformerta kyrka skulle kolonisationen sett ut på ett helt annat sätt. Verkar det underligt? Men det är det inte alls. 
  Frankrikes första och viktiga kolonisatör Samuel de Champlain härstammar ju från Frankrike och borde alltså representera ett katolskt folk. Numer vet vi att också han var född protestant. SE och hans födelseattest finns i arkiv från Temple Saint-Yon som var aktiva i La Rochelle vid tiden för Champlains födelse. Även om Champlain dog som katolik. Under tiden för relgionskrigen bytte många män religionstillhörighet mellan katolsk och särskilt reformet tro (Hugenott), särskilt känd är frankrikes kung Henrik IV 1553-1610 som gjorde det för landsfreden. ”År Paris inte värd en mässa?” 
  De tidigaste Franska kolonisationsförsöken hade gruvligen misslyckats av den enkla anledningen att expeditionerna bestod i ett antal yngre äventyrare av typ adel. En adel som var uppfostrad att inte uträtta ett grand. Ett gäng äventyrare som alltså hellre svalt än jagade, oldlade eller på annat sätt lyfte ett finger för att fungera i en koloni över huvudtaget.
  I Virginien hade John Smiths föregångare visat samma symptom. Hur man klarade av att svälta i ett land fyllt av resurser kan man annars undra. Men andelen blivande kolonister även där visar sig vara till stor del just hugenotter.
  Liksom Peter Minuit
  

© Staffan Jansson 2017