google-site-verification=xIcd-JNpwhS1jhq_3VW-d_DmkWzCngQyOEy0u0dD-TU

Bilden av indianen

Möte med Nordvästindianer.
Vancouver: july 1792  Cheslakees by och Maquinna (Vancouver Voyage II, 1801 s. 268)
Cheslakees = Kwakiutlbyn Whulk

Annorlunda labrets, ev kannibalism, smuts?, 

Ambivalenta ”indianhatare”.
Att invektiv och nedsättande omdömen om indianerna ofta varit ett försvar för stölden av landet är ju ingenting som förvånar. Det är ju legio. Men bilden av de s k indianhatarna är kanske mer komplex än vad den verkar vara när man skrapar på ytan. Andrew Jackson, motorn bakom den etniska rensning av indianer från Sydöstra USA under första hälften av 1800-talet beskrivs ofta som indianhatare, slavägare och allmänt en flåbuse. Kan vara så.
Det finns i det sammanhanget emellertid notiser som får en att undra om det är så enkelt att sätta ettiketter på folk. Efter creekkrigen som Jackson deltog i och där han visade brutalitet så adopterade Jacskon en föräldralös creekpojke Lyncoia, och uppfostrade honom som sin son. (se t ex ”Wild West dec 2019 s. 10 - Historynet.com)  Jackson kallade e (lite nedsättande) ”mina röda barn”. En forskare Michael Paul Rogin, författare till Fathers and children : Andrew Jackson and the subjugation of the American indian (1975) presenterar en psykoanalytisk tolkning av Jacksons egna ambivalenta motivationer och i förlängningen detsamma skulle då gälla hans samtida. Rogin baserar sina tankar på ett inträngande läsande av primärkällor. Hans argument är att Jacksonian amerikaner undermedvetet eller omedvetet såg indianerna som attraktiva men barnsliga varelser, vilka fritt levde ut sina sexuella och aggressiva tendenser, sådana tendenser som ”civiliserade” människor var tvungna att undertrycka eller på annat sätt försvara sig emot. Den vite mannen ville egentligen vara som indianen. Därför var man tvungen att flytta dessa indianer västerut för att på så sätt bli kvitt dessa ”olämpliga” frestelser. Det är en intressant teori, säger Anthony F.C. Wallace i inledningskapitlet av sin bok ”The long, bitter trail : Andrew Jackson and the indians” (1993)      som relaterar Rogins forskning, och kan nog stå för Jackson och en del andra, men inte nödvändigtvis alla amerikaner. Roosevelt, Custer, generaler i krig.
  En annan författare Robert M Pirsig tar det ett steg vidare i sin bok ”Lila” (1991)“The idea that “all men are created equal” is a gift to the world from the American Indian.” och“From that original perception of the Indians as the originators of the American style of speech had come an expansion: The Indians were the originators of the American style of life. The American personality is a mixture of European and Indian values. When you see this you begin to see a lot of things that have never been explained before.”  Han menar faktiskt att indianerna är upphovet till den vita västernhjältens sätt att vara och tala! Jomen!

Andrew Jackson deltog i creekkriget och slog ned ”röda käpparna” som krigarna kallades brutalt och grundligt. Men han krävde att deras ledare skulle infångas och förmodligen avrättas. Krigaren var Willian Weatherford, Red Eagle.  Jacksons officerare finkammade skogarna i jakten efter honom.

18 december red en ensam indian in i det amerikanska lägret nära sammanflödeet av Coosa och Tallapoosafloderna. Han hade långt rött hår och han var solbränd. Man misstog honom för en spejare. Men creekindianerna kände igen honom. När Jackson fick syn på honom höll han ett elegant tal, sade sig gärna offra sitt eget liv bara Jackson lät de svältande familjerna som hörde till ”de röda käpparna” vara. Rörd ropade Jackson till den väntande mobben som inget hellre ville än att lyncha fången: ”Den man som vill döda en så modig man som denne rånar en redan död” (Any man who would kill as brave a maan as this would rob the dead". Jackson kände igen en själsfrände och bjöd in fången till sitt tält. ”He possessed”, skrev generalen senare, ”in a most preeminent degree the elements of true greatness and for reckless personal courage was Marshal Ney of the Southern indians. När Jackson senare återvände till sitt gods tog han med sig Red Eagle, för att skydda ”röda käpparnas” ledare från vedergällning. (Wild West dec 2019. - Historynet.com sid 62)

SYNEN PÅ INDIANEN

Blackmore,William 1827-1878
A Brief Account of the North American Indians and Particularly of the Hostile Tribes of the Plains; Principal Indian Events Since 1862; Causes of Indian Wars; Indian Atrocities and Western Reprisals; and War of Extermination Now Being Waged Between the White and Red Men, Being an Introduction to Col. R.I. Dodge's 'Hunting Grounds of the Great West’ / by William Blackmore. - London : Chatto & Windus, Piccadilly, 1877. - 45 p.
  En för tiden nog ganska typisk pamflett om indianernas vara eller icke vara!!!


Custer, George Armstrong 1839-1876
My life on the plains : or, Personal experiences with indians. - New York : Sheldon & co, 1874. - 286 p.
   Originallly published in the Galaxy v 13-18, 1872-74.

Custer, Elizabeth Bacon 1842-1933
”Boots and saddles”: or, Life in Dakota with General Custer. - 1 ed. - New York : Harper & Brothers, 1885. - 334 p. Map.
 Appendix, with extracts from letters written by General Custer, 1873-1876: p.  [271]-312

Dodge, Richard Irving, 1827-1895. wiki
The hunting grounds of the great west :  a description of the plains, game, and Indians of the great North American desert ; with an introduction by William Blackmore / by Richard Irving Dodge. - 2. ed. - London, Chatto & Windus, 1878. - 448 p.

Dodge, Richard Irving, 1827-1895wiki
Our wild Indians; thirty-three years' personal experience among the red men of the great West. A popular account of their social life, religion, habits, traits, customs, exploits, etc. With thrilling adventures and experiences on the great plains and in the mountains of our wide frontier / by Richard Irving Dodge. - Hartford, Conn. : A. D. Worthington and Company, 1890 [c 1882]. - 653 p. : ill.

Finerty, John Frederick 1846-1908
War-path and bivouac, or The conquest of the Sioux, a narrative of stirring personal experiences and adventures in the Big Horn and Yellowstone expedition of 1876, and in the campaign on the British border, in 1879. - Chicago : [J.F. Finerty?], 1890. - 511 p.

Miles, Nelson Appleton 1839-1925
Personal recollections and observations of General Nelson A. Miles embracing a brief view of the Civil War, or, From New England to the Golden Gate : and the story of his Indian campaigns, with comments on the exploration, development and progress of our great western empire / Nelson Appleton Miles ; [Illustrated by Frederic Remington…Chicago : Werner, 1897. - 616 s.