google-site-verification=xIcd-JNpwhS1jhq_3VW-d_DmkWzCngQyOEy0u0dD-TU

Vad konstituerar en ”grupp”  - vad håller den samman

Territorium
Många gånger är det territoriet som tycks vara vad som konstituerar en grupp människor. Det är en idé som inte är bärig vid ett enkelt betraktande av empiriska fakta. Territoriet kan vara en del i en grupps varande, men är det inte särskilt ofta. Eller i alla fall så förändras det mer ofta.

Gemensam uppfattning om vad som är ”vi”.
Enligt den norske antropologen Barth är det summan av de kulturella element som gruppens medlemmar anser tillhöra gruppen som sådan som är det egentliga kittet i gruppen. Ofta är det nog så.

Korskusinäktenskap
I resonemangen här jaget kallad ego, just här en man.

egos mors brors dotter = matrilateral korskusin.

egos faders systers dotter = patrilateral korskursin.

Ett speciellt fenomen är det territorielösa samhället, alternativt samhällen med väldiga territoriella innehav. Sannolikt finns det en stor portion identifierbar vikänsla hos dset som konstituerar ett folk. Men skulle man under ett antal hundra år gift in ”främlingar” i gruppen, så skulle vikänslan snart vika för nya idéer och begreppet stam helt enkelt försvinna upp i andra folkkonstellationer. Här kommer korskusinäktenskapen in som en bestämmande faktor för en sådan grupps överlevnad.
Många halvnomder har en patrilinjär släkträkning. Eftersom nästan alla folk upplever ett förbud mot incest, så kan man ju en man i förlängningen inte gifta sig valfri kvinna, ty då skulle snart incestproblemet bli reellt. Istället är det mycket vanligt att giftermål med morbroderns dotter (parallellkusin) är tabubelagt, under det att giftermål med fastrars barn och morbröders barn (korskusiner) inte bara tillåts, utan är absolut önskvärt. 

. Gör man inte det gifter man ”ut” sig.

  Hos irokesindianerna och många siouxfolk var det tvärtom. Eftersom kvinnan ägde huset hos irokeserna, och hennes närmaste släkt bodde där, inklusive hennes bror (morbrodern till ego) så var man alltså tvungen att gifta sig med folk från ett annat hus där nära släktingar inte bodde. Eftersom då (egos) jagets) far inte bodde i det huset utan mest hälsade på, så blev det morbrodern som var den egentlige uppfostraren av systerns barn i långhuset. 
 När släkterna växte och man inte kunde vara säker på vem som var släkting, gav man namn åt släkterna (vilket ofta kallas totemnamn), ett namn som gick helt på tvärs, eller genom alla irokesiska byar och långhus.

Egos farbröder och mostrar har samma släktskapsbeteckning som används för egos egen far och mor. (”Föräldrar”)
  Egos fastrar och morbröder å andra sidan kallades med särskilda beteckningar, motsvarande just ungefär engelskans Aunt och Uncle. (=Icke-föräldrar)

Barnen till ens föräldrars syskon av samma kön (fastrar, mostrar) kallas då parallellkusiner (syskon) och benämns med särskilda syskonbeteckningar. 
Barnen till ”Aunts” eller ”Uncles” kallas så korskusiner. De anses inte som syskon utan motsvarar vårt ”kusin”.
  Ibland, i vissa släktskapssystem är släktskapstermen för korskusin densamma som för svåger och svägerska.

the brothers of Ego's (the subject from whose perspective the kinship is based) father, and the sisters of Ego's mother, are referred to by the same parental kinship terms used for Ego's Father and Mother. The sisters of Ego's father, and the brothers of Ego's mother, on the other hand, are referred to by non-parental kinship terms, commonly translated into English as "Aunt" and "Uncle".

The children of one's parents' same-sex siblings, i.e. parallel cousins, are referred to by sibling kinship terms. The children of Aunts or Uncles, i.e. cross cousins, are not considered siblings, and are referred to by kinship terms commonly translated into English as "cousin". In some systems, the kinship terms applied to cross-cousins are the same as those applied to brothers-in-law and sisters-in-law, due to preferential marriage practices (see below).

cousinsa