google-site-verification=xIcd-JNpwhS1jhq_3VW-d_DmkWzCngQyOEy0u0dD-TU

Social organisation och ”stammar" 


Vad man generellt kan säga om indianska etniska, social och politiska grupper (vilket förmodligen gäller de flesta sociala formationer i vår värld) är att de är väldigt lite konstanta och nästan alltid stadda i förändring.
  En måhända viktig tanke är därutöver att folk tillhörig en viss social grupp i en viss kontext, ibland tillhörde en annan i ett annat sammanhang. Grumets kallar det ”situational identity”. Något som June Helms också påpekar om ledarskapet hos indianska grupper. Man skulle kunna tala om projektledare i stället för ”hövding”. Och dessa projekt var då av väldigt olika och väldigt tillfälllig natur. 
  Något som skapat förvirring bland vita observatörer är antalet hövdingar av olika slag. Ett vanligt förekommande fenomen är att vid förhandlingar med de vita, så skickade indianerna fram de bästa och mest karismatiska talarna. Inte de bakomvarande beslutsfattarna. Dessa beslutsfattare kunde förstås också utse krigsledare och andra personer som kom att ses som hövdingar. Ibland sammanföll förstås alla funktionerna. 



Det finns ett antal publikationer som fokuserar på att försöka förstå vad indianska sociala grupper (”stammar” och ”band” t ex)  var för något.
En av de bästa är Robert S. Grumets ”The Munsee indians”. En annan handlar om Nez Perce.
På samma sätt resonerar Catherine Price om Oglala sioux politiska struktur inkluderande såväl begreppet hövding som ”stam” i boken The Oglala People 1841-1879. 
Nödvändig läsning är också June Helms ”The People of Denendhe”.

Ju mer vi studerar fenomenet stammar så visar det sig oftare än inte  att vad européer såg som fasta stambildningar hade föga fog för sig. Likadant är det med begreppet ”hövdingar”.
 I Kalifornien är det precis så. Stambildningar fanns, men inte på särskilt många ställen. Men vad fanns det då, då?
Kroeber, A L
The tribe in California. -
= Sid. 367 i:
The California Indians : a source book / R F Heizer and M A Whipple Eds.
 Här beskriver Kroeber bl a en grupp indianer som kommit att kallas Yokuts.
Emellertid så skriver han: "Det skulle emelleertid vara fullständigt galet att betrakta (Yokuts) dessa åtta eller nio grupper på något som helst sett som stammar. De var snarare en samling mindre grupper som händelsevis levde tillsammans i en geografisk area. Själva skulle de förmodligen aldrig kalla sig Yokuts, utan tänkte sig mer som by A eller B eller C eller annat. 


EXEMPLET DELAWAREINDIANERNA - LENI LENAPE 
KULTUROMRÅDEN
VATTENGRUPPER MED LIKARTAD KULTUR OCH SPRÅK
KLANER OCH LINEAGES
BARTHS UPPFATTNING OM GRUPPIDENTITET
GRUPPEN I FÖRÄNDRING 
Vattengruppen - Multikulturella”Städer” - Modern bosättning.

Paramount chiefs - trots det söner
Korruptionen i Afrika - släkter
Oglala projektgrupper
Helms Projektgrupper i subarktis
Att kalla sig något….A B C D
Trots det Barths teori om samhörighet, samt lineages och phratries. Eller alllmän släkträkning.

Projektgrupper
Ekologisk likhet tillstädjer
Levi Strauss byggklossar

SOCIALA OCH KULTURELLA GRUPPER I FÖRÄNDRING - HISTORISKA ASPEKTER
Vad konstituerar en grupp över tid? Varför kan en social grupp som i stort sett bytt etnisk sammansättning och migrerat långa sträckor ändå anse sig som samma grupp med samma identitet som ett hundratal år tidigare?

MINNET I EN SOCIAL GRUPP SOM SAKNAR SKRIFTSPRÅK
George E Hyde som forskade på Oglala sioux, en präriendiansk ”stam” menar att man visst har stort utbyte av indianernas egna minnen och erfarenheter om man använder informationen med förstånd och vidimerar den med andra källor. Han menar emellertid att det är en vanlig vanföreställning att en Prärieindian kunde behålla i sitt minne detaljerade historiska händelser som utspelats två eller trehundra år tidigare. Nittio år, ibland hundra år skulle mer närma sig sanningen. Bland sioux fanns s k ”winter counts” till hjälp för minnet, där man avbildade någon viktig händelse för varje år. Men säger Hyde, i verkligheten är det knappast så.  (sid ix Hyde: Red Clouds folk. Deras minne för traditioner går naturligtvis lälngre tillbaka än deras minne av historiska händelser, men det är dimmiga föreställningar av fakta.  Hyde som skrev på 1930-talet menar att siouxernas minne tillbaka till 1850 är o k, men inte längre än så.
  Men antagligen är det en smula annorlunda när det gäller genealogiska minnet. Så t ex har några kända siouxindianers släkt kartlagts av Matson med hjälp av släktens minnen och här verkar det med jämförelser med historiska källor faktiskt tillföra en del annars förlorad fakta.
  Något som styrker 


Swanton, John R.
A reconstruction of the theory of social organization. - 13 s.
= Sid. 166-178 i:
Boas anniversary volume; anthropological papers written in honor of Franz Boas .. New York : Stechert, 1906. - 559 s : ill.   (ContentsIndex)

Man The Hunter / Edited by Richard B Lee and Irven DeVore. - 11th printing. - New York : Aldine de Gruyter, 1987. - 415 s. : Index.
  Origs ed. 1968.
  Jaktens sociologi, psykologi och ekonomi. Exempel från Dogrib (Tlicho).
 

© Staffan Jansson 2017