google-site-verification=xIcd-JNpwhS1jhq_3VW-d_DmkWzCngQyOEy0u0dD-TU

Autonymer


The Mandan have used differing autonyms to refer to themselves:

  • Rųwą́ʔka·ki "men, people": before 1837 (transcribed by European Americans as NumakakiNumangkake)
  • Wį́ʔti Ų́tahąkt "East Village" (after the village of the same name): late 19th century (transcribed as Metutahanke or Mitutahankish)
  • Rų́ʔeta "ourselves, our people" (originally the name of a specific division): this is the term the people now use

The Mandan probably used Rųwą́ʔka·ki to refer to a general tribal entity. Later, this word fell to disuse and instead two division's names were used, Nuweta or Ruptare (i.e., Mandan Rų́ʔeta). Later, the term Rų́ʔeta was extended to refer to a general tribal entity. The name Mi-ah´ta-nēs recorded by Ferdinand Vandeveer Hayden in 1862, reportedly means "people on the river bank", but this may be a folk etymology.

Nez Perce
Nimiipuu, riktigt folk s 4 West: The Last Indian war.
Bland grannfolken t ex Shoshonerna var de kända som ”people under the tule”, d v s folket som bor i hyddor gjorda av tulebuskens ris (bulrush). Andra grannfolk kallade dem ”Khouse eaters” därför att Nimiipuu samlade bär och rötter. Khouse var en rot som man använde till mat och medicin. Termen Nerz Percee fick de först 1805 när en fransk-kanadensisk expedition felaktigt översatte Nimiipuu till att betyda ”Genomborrade näsor”. Tolken såg någon stammedlem med en snäckkornament i näsan, men det finns inget belägg för att detta var en utbredd sed eller vana.


O’odham, = människor, folk (Tohono O’odham, ökenfolket (Papago), Akimel O’odham, flodfolket (Pima

© Staffan Jansson 2017