google-site-verification=xIcd-JNpwhS1jhq_3VW-d_DmkWzCngQyOEy0u0dD-TU

Indianska författare

Se även:

Samson Occom 1723-14 juli 1792, var en moheganindian (mohikan) från Connecticut. Omvänd av Whitefield 1739 och utbildad av Eleazar Wheelock. Han predikade för Montauk, Stockbridge och andra indianer. Besökte England 1766-77 där han predikade och samlade in pengar till grundandet av Dartmouth College. Samsun Occum, eller Occom, var den förste indian som publicerade sig på engelska och fick ett erkännande som författare. Han är upphovsman till bl a ett antal hymner och sånger, men den skrift som gett honom status som den förste indianska författaren är ”A sermon Preached at the Execution of Moses Paul, an  Indian….1772. Det är en skriven och utvidgad predikan som han höll samma år vid den offentliga hängningen av en indiansk sjöman som dömts till döden efter ett mord som följde efter ett fyllegräl. Skriften blev väldigt populär och handlade mest om sådant som var typiskt för tiden, typ synd och bättring. I ett opublicerat manuskript finnss också en självbiografisk berättelse av Occom, ”A Short Narrative of My Life” 1768. (Finns i Dartmouth College Librarys arkiv).
  Occom var också lärare och förde fram minst två indianska författare från det sena 1700-talet: Mahikanen Hendrick Aupaumut 1757?-1830, författare till en liten etnografisk skiss om Mahikanindianerna och Mohikanen (Mohegan) Joseph Johnson 1752-1776? som skrev ett antal brev publiserade i New Englandtidningar. (Se mer här)

Occom, Samson, 1723-1792.    Archive.org
A sermon at the execution of Moses Paul, an Indian; : who had been guilty of murder, preached at New Haven in America. - [London] : New Haven, Connecticut, 1788. - 24 p.

Love, William DeLoss, 1851-1918
Samson Occom and the Christian Indians of New England / by W. DeLoss Love. - Boston : The Pilgrim press, c 1899. - 379 p. : Index.

Copway, George 1818 - 1869.
Ojibwahövding. Blev Wesleyansk missionär och föreläsare. Skrev sedan en självbiografi:  Life, History and Travels of Kah-ge-gah-bow (George Copway). - 1847 (Reviderad som Recollections of a forest life, or, The life and travels of George Copway, or, Kah-ge-ga-kah-bowh, chief of the Ojibway nation) och ett mer historiskt verk: Traditional History of the Ojibway Nation. - 1850 (Senare: Indian Life and Indian History)  ; och ett poem, The Ojibwa Conquest. - 1850.
  
Copway var en av de första Nordamerikanska indianerna som publicerade en självbiografi. Den räknas som hans viktigare verk, men han skrev såväl historia som reseberättelser och gav ut en korlivad dagstidning. 

  Född 1818 så vara Copway, eller Kahgegagahbowh (”Standing Firm”) medlem av Missisaugabandet av Ojibwas, som levde kring Rice Lake i Ontario. Han växte upp som en traditionella Ojibwa fram till 1827 då hans föräldrar konverterade till kristendomen. 1830 blev även George omvänd och hjälpte metodistmissionärer att sprida förkunnelse bland Lake Superior Ojibwas 1834-36. 1838 fick han sin utbildning vid Ebenezer Manual Labour School i Jacksonville, Illinois. Efter sin examen reste han en del i östra USA innan han återvände till Upper Canada där han mötte och gifte sig med Elizabeth Howell, en vit kvinna.  Han fungerade som missionär under flera år, men anklagades för vissa oegentligheter. Därefter fick han hjälp av börja sin litterära karriär. Som ibland är, anses Copway förstås stå för innehållet i sin självbiografi, men hans stil polerades av hustrun, och hon bidrog (beläst som hon var) med interfolierade citat. (Jfr Charles Alexander Eastman). 
  Biografin blev ganska populär och Copway blev en efterfrågad föreläsare, vilket också gjorde att han gavs utrymme för indianpolitisk verksamhet bl a genom pamfletter, t ex den där han föreslår en separat indiansk stat i unionen, ”Organization of a New Indian Territory, East of Missouri River". 1850.
  Hans historiska verk Traditional History of the Ojibway Nation var i likhet med andra samtida författare till stor del ett kompilat av andras arbeten som t ex Gener Lewis Cass, Rev Edward Neil och ojibwan William Warren, vars fina History of the Ojiebway Indians, låg färdig redan 1852, men publicerades inte förrän 1885. Copway var förstås också bekant med ”History of the Ojebway Indians” skriven av hans vän och ojibwa, Rev. Peter Jones, publicerad postumt 1861.
  Copways sista bok blev en reseberättelse från en resa i Europa, där han bland annat fick höra Jenny Lind.: ”Running sketches of men and places, in England, France, Germany, Belgium, and Scotland”. - New York : J.C. Riker,1851. - 346 s., den första ”fullängds”-reseskildringen skriven av en indian.

  Efter sin återkomst från Europa gav han ut en veckotidning kallad Copway’s American Indian.

© Staffan Jansson 2017